När det gäller insikt och medvetenhet på jämställdhetsområdet har det skett en stor förändring bland skogsföretagen på senare år. Detta konstaterar Kristina Johansson, som är genusforskare och doktor i arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Och det behövs, för skogsbranschens metoo-upprop #sl­utavverkat pekar på problem med kränkningar och trakasserier i branschen, och även på de skogliga utbildningarna. Den manliga normen är fortfarande tydlig, även om andelen kvinnor i skogsbranschen har ökat. 

– Det syns framför allt på att kvinnor på ett annat sätt än män behöver bevisa sin kompetens, att de kan trots att de är kvinnor, medan mäns kompetens och yrkesutövande ses som självklar, säger Kristina Johansson. En viktig pusselbit för jämställdhetsarbetet är därför att synliggöra och utmana bilden av vem den skogligt yrkesverksamma är och ifrågasätta normer och föreställningar på en grundläggande nivå.

Enorm kraft

Sedan kvinnor som studerar på jägmästarprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, skrivit det öppna brevet ”Från hashtag till handling” har en grupp skogsföretag bestående av Sveaskog, Holmen, Stora Enso, Södra Skog och SCA gått samman för att gemensamt åstadkomma förändring. En viktig del i arbetet är de workshops om jämställdhet som hållits på jägmästar- och skogsmästarutbildningarna i Umeå respektive Skinnskatteberg. Målet med dem har varit att reflektera kring ömsesidiga förväntningar inför studenternas kommande arbetsliv. 

– Det blir en enorm kraft när vi samlar både företag och studenter, säger Sveaskogs HR-partner Lisa Liljenstrand. Vi kan åstadkomma en förändring och göra branschen mer inkluderande, så att fler får möjlighet att växa och utvecklas på lika villkor, både på utbildningarna och hos företagen. 

Obligatoriska utbildningar och tydliga rutiner

Konkreta åtgärder som skogsföretagen själva vidtar är dels obligatoriska utbildningar med diskussion och reflektion kring normer och jargong, både på ledningsnivå och för medarbetare, dels tydliga rutiner för hur enskilda fall ska hanteras och vilka påföljderna kan bli.

En fråga som kom upp vid träffarna med studenterna var hur branschen kan säkerställa att även mindre entreprenörer som inte har samma resurser som större företag arbetar med jämställdhet.

– För några år sedan utbildade vi på Sveaskog några av våra entreprenörer i jämställdhet, berättar Lisa Liljenstrand. Förhoppningsvis kan det initiativet få en fortsättning. 

Inkluderande ledarskap

Sveaskog kommer att ha ett särskilt fokus på frågorna under 2019, bland annat genom att koncernledningen kommer att genomgå utbildning och workshop inom inkluderande ledarskap.

– Det frågas ofta efter skäl till varför det är viktigt att arbeta med jämställdhet och det finns naturligtvis forskning och erfarenheter på området, men jag kan tycka att det borde räcka med det självklara argumentet att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och förutsättningar, avslutar Lisa Liljenstrand.