Huvuddelen av Sveaskogs marker finns inom renskötselområdet. Renskötselområdet omfattar Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, norra delen av Västernorrlands län samt nordvästra Dalarna. Inom det här området bedrivs renskötsel av medlemmar i olika samebyar. 

Med en ömsesidig respekt för varandras verksamhet och god dialog kan skogsbruk och renskötsel verka på samma marker.

Samplanering och samverkan

Samplanering, samråd och samverkan är olika processer som alla syftar till att hitta gemensamma anpassningar av kring skogsbruk och renskötsel för att undvika negativa effekter på de samexisterande verksamheterna. 

Sveaskogs skogsmark är certifierad enligt två olika certifieringsstandarder. Det innebär att det ställs högre krav på vår samplanering med samebyarna än vad som definieras i skogsvårdslagen. Det innebär bland annat att vi årligen själva initierar samplanering med ett tidsperspektiv om 5-7 år med representanter för samebyar för att diskutera våra planerade aktiviteter utifrån ett landskapsperspektiv. För koncessionssamebyar med tidsbegränsat tillstånd från Länsstyrelsen, erbjuds samverkansmöten, dessa kan initieras av både oss och av koncessionssamebyn. Samråd enligt förlikningsavtalet sker med samebyarna i Härjedalen.  

Sveaskogs markinnehav sammanfaller med den yta som 40 av Sveriges 51 samebyar brukar. Med dessa 40-talet samebyar träffas Sveaskog oftast årligen vid ett flertal tillfällen. Sveaskog bjuder årligen in till totalt 160 möten med olika samebyar i vilka vi diskuterar och tar hänsyn till rennäringens synpunkter. Möten sker både inomhus för att gå igenom underlag eller ute i fält för att mer konkret titta på lösningar och utmaningar.   

För att underlätta samplanering över längre tid och i en stor geografi finns det digitala verktyget samplanering.se. Här visar Sveaskog sina långsiktiga planer för skötselåtgärder men också redan utförda åtgärder samt information om marken och skogen. Verktyget ger samebyarna möjlighet att i ett tidigt skede få en samlad bild av Sveaskogs planerade skötselåtgärder. 

Några exempel på hänsyn eller anpassningar vid skogsbruksåtgärder

• Anpassa var och när avverkning sker  
• Anpassning av hyggets utformning, storlek och den hänsyn som lämnas 
• Säkerställa att hänglavsrika grupper bevaras  
• Skonsam markberedning på marker med marklav 
• Tidig röjning eller gallring i våra yngre skogar  
• Inte gödsla eller bränna marker med marklav 
• Anpassning av vägsträckning av nya vägar  

Hur påverkar skogsbruk renskötseln?

Skogsbruket påverkar renskötseln på olika sätt. Vissa skogsbruksåtgärder är positiva för renbetet medan andra kan ge en ogynnsam påverkan på kort sikt. 

Gallring  är en skogsbruksåtgärd som gör skogen öppnare och underlättar rörelse för både renar och renskötare. Marklav, som är en viktig betestillgång, trivs bäst i skogar med mycket ljusinsläpp. När vi röjer och gallrar glesar vi ut våra skogar och ger bättre förutsättningar för marklavstillväxt och framkomlighet.  

Föryngringsavverkning är den mest genomgripande skogsbruksåtgärden. Den innebär att träden försvinner och att förhållandena på platsen förändras under en tid. Framför allt vinterbetet kan påverkas negativt på en kal yta eftersom snömängden på platsen blir rikligare. Snön packas hårdare än i den stående skogen och blir därför svårgrävd för renen. Samtidigt kan en kal yta tina snabbare på våren och på så sätt underlätta flytten västerut. En snabb återbeskogning där ett skyddande trädskikt snabbt kommer över snöhöjd är därför bra både för renskötsel och skogsbruk.    

Markbehandlingen är en nödvändig åtgärd för att ge plantorna en bra start och hög överlevnad. Markbehandling måste göras skonsamt på marker med marklav. För detta har samebyarna och skogsbruket tagit fram en gemensam rutin. Att markbereda med omsorg innebär dels att fasen utan träd på området kortas, dels att tillgången och återväxten av marklav premieras.