Bäckar, sjöar och våtmarker

Allt vatten hänger samman i ett enda stort kretslopp. Vatten avdunstar från jordens yta och blir till regnvatten som blir grundvatten som är vårt dricksvatten. Hur vattnet rör sig i landskapet kallas hydrologi.

Små skogsbäckar blir till åar som blir till älvar…

Ett vattendrag med stora stenar, krokiga partier, forssträckor och stillastående vatten erbjuder flera olika livsmiljöer för en massa olika arter. Ju stökigare vattendrag – desto större biologisk mångfald kan man säga. Också naturen närmast vattendraget spelar stor roll : träd och buskar erbjuder skugga och håller temperaturen stabil, löv som singlar ner i vattnet blir föda, vegetation hindrar att strandbanken rasar ner i vattnet.

Sjöar och våtmarker håller kvar vattnet i landskapet en längre tid. Detta är bra till exempel under torrare perioder eller för att dämpa effekterna av översvämningar och höga flöden. I ett landskap/kretslopp vill man ha många platser där vattnet stannar kvar länge.

Transport genom landskapet

Vattnet fungerar också som transportör i landskapet. Tanken går kanske först till stora fartyg på öppet vatten, men vattnet transporterar också mycket små partiklar som näringsämnen och växtdelar. Man kan också tänka på vattendrag och sjöar är som ett vägnät för fiskar och andra vattenlevande arter, det är viktigt att inte skära av dessa transportleder. Att vatten är en så bra transportör gör tyvärr också att farliga ämnen färdas lätt genom marken och i vattendrag.

Historiskt har skogsbruket använt vattendragen för flottning; timmerstockar fick flyta med vattendragen från skogarna och ut till kusten. För att göra flottningen möjlig har många vattendrag rätats ut och rensats på stora stenar.

Så tar vi hänsyn till vattnet i skogen

  • Med hjälp av broar och andra överfarter undviker vi att köra rakt genom vattendrag.
  • Vi använder vägtrummor på ett sätt som gör att skogsbilvägar inte skär av vandringsvägar för fiskar, eller utgör hinder för andra vattenlevande organismer.
  • Vi ser till att lämna kantzoner av träd och buskar längs vattendrag för att till exempel ge skugga och näring till de arter som lever i vattendragen.

 

  • Vi undviker att använda oljor och kemikalier som är skadliga för miljön.
  • Vi återskapar hydrologin i landskapet genom att återställa våtmarker och restaurera vattendrag.
  • Vi undviker körskador i mark för att inte förändra hydrologin i ett område.

Vattnet styr vad som växer

Landskapets form med berg och dalar, höjder och svackor styr var vattnet rinner och var det samlas. Detta i sin tur styr var olika typer av växter trivs. På torra hällmarker ser du tillexempel ofta marklavar och tallar, i blöta sumpskogar växer i stället granar och olika mossor.

Om man förändrar var vattnet finns i landskapet så förändrar man också vad som växer där. Till exempel kan du ofta se stora partier med döda träd där bävern har gjort ett nytt dämme. Trädens rötter får inte längre tillräckligt med syre och de dör. På samma sätt, fast tvärtom gäller att en öppen våtmark som dikats ut börjar växa igen med träd och buskar där.