Säkerhet, naturupplevelser, skogsvård och spänning – jakt på Sveaskogs marker balanserar flera olika intressen

Under hösten fylls skogarna i Sverige med jägare. Sveaskogs jaktmarker omfattar 4,1 miljoner hektar över landet och på våra marker jagar 25 000 jägare årligen.

Jakten har starka traditioner och betyder mycket för många människor. Naturen med dess rika växt- och djurliv är en viktig resurs för svensk turism och av stor betydelse för bilden av Sverige. Sveaskog bidrar genom att utveckla skogen som en plats för fiske, jakt, turism och andra naturupplevelser. Som Sveriges största skogsägare kan vi erbjuda jaktmöjligheter på olika former av vilt runt om i landet. Vi är jakträttsinnehavare på våra marker och upplåter delar av denna rätt till jaktlag, jaktklubbar och viltvårdsområden. Drygt 25 000 jägare jagar varje år på Sveaskogs marker.

Sveaskog har som skogs- och markägare många intressen att ta hänsyn till; skogen som råvara, naturvård och friluftsliv. Jakten på våra marker balanseras alltid med övriga intressen som rör skog och mark och säkerheten har mycket hög prioritet.

Samförvaltning av skog och vilt betyder att Sveaskog inom ramen för viltförvaltningen och skogsskötseln strävar efter friska och livskraftiga viltstammar samtidigt som omfattningen av betesskadorna på skogen förebyggs. Jakten är det viktigaste verktyget för att hålla viltstammarna i balans med foderresurserna och anpassning till skadenivåer och biologisk mångfald. Sveaskogs viltförvaltning syftar till att avväga mellan nyttigheter och kostnader i samförvaltningen av skog och vilt. Klövviltets antal ska anpassas så att de långsiktiga målen för skogsskötsel och naturvård uppnås.

Jakten på klövvilt och främst älg är Sveriges mest utbredda jakt och också den jakt som är både mest eftertraktad och diskuterad.

Sveaskogs arbete med jakt – i linje med nationella mål

Samhällets mål för samförvaltningen av skog och klövvilt är styrande för Sveaskogs arbete.

Sveaskog har tillsammans med det övriga skogsbruket ställt sig bakom riksdagens målsättning om en älgstam i balans med foderresurserna. Riksdagen har antagit ett övergripande mål för älgförvaltningen. ”En livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt”. 

Målet har konkretiserats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

 Huvudmålen är att: 

  1. Det ska vara möjligt att föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag. 
  2. Minst 7 av 10 tallstammar ska vid 5 meters höjd vara oskadade av klövvilt. 
  3. Rönn, asp, sälg och ek ska kunna bli trädbildande där de förekommer naturligt.

 

Jakten ska vara säker

Jakten innehåller många dimensioner som social samvaro, naturupplevelser och råvaror till matlagning. Den innehåller även ett moment av spänning, men ska alltid präglas av säkerhet, efterlevnad av regler och i enlighet med god jaktetik. Varje jägare ska komma hem oskadd och utan att ha upplevt otrygghet under jakten.

Som stor markägare har Sveaskog ett ansvar att verka för säker jakt. Det gör Sveaskog bland annat genom att:

  • ha krav på årliga skjutprov
  • erbjuda jaktledarutbildning som särskilt lyfter säkerhet under jakt
  • lägga stort fokus på säkerhet och etik vid utbildning av nya jägare

Jaktupplåtelser

Sveaskog erbjuder personliga jaktkort till jaktlag, jaktklubbar och föreningar som huvudsaklig upplåtelseform. Sveaskog säljer även dagskort för småviltjakt på många platser. Det ger även jägare som inte tillhör något jaktlag en chans att jaga.

Hur bestäms det hur många djur som får skjutas?

Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om de flesta jaktfrågor i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar bland annat för att fastställa älgkvoter och regler för licensområden. I Sverige finns 21 länsstyrelser och 20 viltförvaltningsdelegationer (en för varje län med undantag för Gotland). En viltförvaltningsdelegation är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet och har mandat att fatta beslut inom området. I dagsläget finns cirka 130 älgförförvaltningsgrupper och cirka 1 000 älgskötselområden i Sverige. 

Jakten på rådjur, dovhjort, vildsvin och övrigt småvilt bestäms inte av länsstyrelsen utan kräver en ansvarsfull förvaltning av jaktlag i samarbete med markägaren. Grundregeln är att förvalta viltstammarna så att de har tillräckligt med foder för att må bra, samtidigt som ungskogen inte får bli för hårt betad. En ansvarsfull förvaltning säkerställer att viltstammarna får god chans att reproducera sig och att viltet når en hög medelålder.

 

Hög säkerhet bidrar till samhällets syn på jakt

Många i landet har goda kunskaper om hur, var och varför jakt bedrivs och generellt sett finns det en hög acceptans för jakt som företeelse, men det förekommer även kritik mot att bedriva jakt och hur jakten genomförs.

Hög säkerhet och god jaktetik bidrar till acceptansen och många känner någon som jagar eller själv har ätit viltkött. Jakt på Sveaskogs marker ska genomföras så att den bidrar till positiv och bibehållen acceptans hos såväl landets jägare som de som inte själva jagar.

Fler och nya jägare

Sveaskog är glada över att kunna erbjuda de jaktintresserade som årligen betalar för att jaga på våra marker möjlighet till naturupplevelser, rekreation och fritidssysselsättning. Vi verkar för att fler ska ha möjlighet att jaga på våra marker både nu och i framtiden och vi vill erbjuda jaktmöjligheter till de som historiskt haft svårt att få tillgång till jakt, exempelvis ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Vi anordnar därför utbildningsjakt, samverkar med skolor och utbildare samt försöker bidra till att intresserade ungdomar erbjuds plats i jaktlag.

Samarbetet med jägarna är viktigt för Sveaskog. Tillsammans ser vi till att ha en kvalitativ viltstam som är välmående och jakten bidrar till att skogen växer när viltstammarna hålls på den av samhället beslutade nivån. 

Ta del av Sveaskogs riktlinjer för viltförvaltning och jakt (pdf)

Läs mer: