Intresset för jakt växer, men alla har inte samma möjlighet att omsätta sina nyvunna kunskaper i praktisk erfarenhet efter jägarexamen. Därför har Sveaskog testat ett nytt grepp på en jaktmark i Svealand, där man öppnat upp för dem som inte har de traditionella vägarna in till jakten via kontakter eller släktingar.

- Man kan säga att det är en vidareutveckling av det uppskattade konceptet ”Första jaktlaget” som Sveaskog arbetar med på flera håll i landet, men här riktade vi oss till dem som redan har en jägarexamen, säger Erik Björnlund, jakt- och klövviltansvarig på Sveaskog.

Jaktlaget tilldelades en ledig mark utanför Karlskoga omfattande cirka 1 500 hektar med möjlighet till både små- och högviltsjakt, och intresset var stort. Mer än 250 intresseanmälningar inkom.

- Samtidigt var det många som undrade hur det skulle gå att skapa ett helt nytt jaktlag. Men vi sökte uttalat efter personer som är intresserade inte bara av jakt utan även av det utbyte som ett nystartat jaktlag ger, i form av att dela upplevelser och erfarenheter och stötta varandra för att växa som jägare och grupp, säger Erik Björnlund.

Det skapade en god grund för samsyn. Vid rekryteringen eftersträvades även en bra balans i gruppen där några har lite mer rutin och kan starta upp som exempelvis jaktledare innan övriga får mer erfarenhet. Men merparten har inte varit med i ett jaktlag förut. Totalt utgörs laget av 18 personer varav 5 är tjejer och 13 killar, med olika åldrar och bakgrund. Avtalet är affärsmässigt och bygger på samma grunder som övriga jaktlags.

Ett stabilt gäng

Första gången det nybildade jaktlaget träffades var Sveaskogs jakt- och klövviltansvariga med. Kartan över området samt Sveaskogs policys och riktlinjer för jakt gicks igenom, och alla fick berätta lite om sig själva.

- Några hade hundar, alla lyssnade på varandra och jag fick direkt känslan att det här kan bli riktigt bra, säger Erik Björnlund.

Han har följt laget under hösten, men betonar att det främst varit på eget initiativ då han varit nyfiken på hur det går. Och det har gått bra – även jaktligt. Det kan ta lite tid innan man skjuter vilt på ny mark, och viktigast är förstås att ha kul tillsammans, men laget har redan lyckats få både älg, rådjur, vildsvin och grävling.

- Jaktledaren har tagit bra ansvar för informationen. Det är viktigt att skapa trygghet och delaktighet när folk initialt inte känner varandra, samtidigt som man ska få allt att rulla på. Det har varit målsättningen under hösten, berättar Erik Björnlund.

På vildsvinsjakt

När vi träffar laget en tidig vintermorgon har de just samlats runt elden i kojan för att gå igenom upplägget. Det vankas vildsvinsjakt med löshund. Jaktledaren, Erik Holmqvist, väljer ut vilka pass som ska användas och därefter lottas de ut till passkyttarna.
Mörkret skingras allt eftersom jägarna lämnar platsen, men helt ljust kommer det sannolikt inte att bli trots ett lätt snölager på marken. Det är gråmulet och regnet hänger i luften.

På jaktmarken finns bland annat bäver, skogsfågel, älg och en sjö där det går att jaga änder eller knipor. Det kan även finnas lite dovhjort, även om det inte har skjutits någon på området.
Bredden gör marken lämplig för den som vill prova på olika jaktformer och hitta sin identitet som jägare. Samtidigt ger storleken både eget utrymme och naturupplevelser, vilket är en nog så viktig del.

För Erik Holmqvist är det första uppdraget som jaktledare. Han berättar att han som 29-åring kanske inte har mest jakterfarenhet i år räknat, men när han väl går in för någonting så gör han det helhjärtat. Därför har han levt med jakten nästan dygnet runt sedan den dag då han bytte fokus från fisket.

Erik Holmqvist.

Trots sitt stora engagemang behövde Erik Holmqvist tänka över det hela när han fick frågan om att bli jaktledare:

- Jag sög på karamellen i ett par dagar och bollade med min svärfar som är jaktledare, som lovade stöd vid behov. Det är mycket kring stadgar, lagar och regler och ett visst ansvar. Bara att få ihop pass för 17 - 18 personer som är säkra och funkar kräver en del. Men det kändes väldigt spännande!

Väl i rollen fick han även god hjälp av den tidigare jaktledaren på marken, som tipsade generöst om bra pass och lät det nya jaktlaget ta över kojan och en del torn, något som var väldigt värdefullt i uppstartsfasen.

Allas styrkor tillvaratas

Erik Holmqvist vill gärna lyfta fram hur jaktlaget arbetar för att tillvarata varandras styrkor. Alla är delaktiga och hjälpts åt med det de kan. Några har erfarenhet från föreningsliv och hur man lägger upp ett bra möte, någon annan har gått en kurs i hur man besiktigar djur som ska lämnas in på slakteri. Alla delar behövs!

- Jag tror att det är nyckeln till att få det att funka. Det är viktigt att det inte bara blir en eller två som bestämmer, utan att man har en öppen dialog och kan diskutera om saker och ting. Utöver det är det bra för lagandan med gemensamma arbetsdagar. Vissa kan göra mer och andra mindre, men det finns uppgifter för samtliga. Man kan till exempel snitsla eller bygga torn. Sedan har vi god stämning, och det har varit spännande att få lära känna så många nya människor!

Det sistnämnda är något som även Katri Tuomela skriver under på. Hon tog jägarexamen för tre år sedan, och har sedan dess främst gästjagat runt Skogaholm och med examenskamrater då det varit svårt att komma med i ett jaktlag utan familj som jagar.

- Hösten med det nya jaktlaget har varit spännande och intressant! Det är verkligen bra folk som Sveaskog har fått ihop, vettiga och trevliga människor som respekterar varandra. Jag är positivt överraskad över att jag kom med, och över hur bra allt har fungerat. Det är viktigt att känna sig trygga med varandra när man jagar ihop, säger hon.

Katri Tuomela.

Katri Tuomela bor nära jaktmarken. Därför hade hon god lokalkännedom redan innan hon kom med i laget, och har enkelt kunnat ta sig till åtlarna för att fylla på dem mellan jakterna. Och hon har lärt sig mycket:

- Framför allt jakttekniska delar och viltvård. Vi har till exempel gått Sveaskogs webbutbildning. Men vi berikar även varandra genom våra olika intressen. En del jagar fåglar, andra är som jag mycket i skogen för motion och rekreation.

Katri Tuomela har ännu inte fällt någonting större själv, men gläds åt andras framgångar. Hon lyfter även fram den sociala biten som viktig.

- Jag har bott i Karlskoga i 20 år men är inte svensk från början, och som vuxen är det inte enkelt att knyta nya kontakter utan en naturlig träffyta. Så det var ett av motiven jag hade för att komma med i jaktlaget.

Byte till rådjursjakt

Kring lunch växlar jaktlaget fokus. Grisarna har lyst med sin frånvaro och en i jaktlaget har köpt en rådjurshund som ska testas.

Innan Katri Tuomela ger sig av får hon frågan om vad hon skulle vilja säga till andra som har möjlighet att gå med i ett nyskapat jaktlag. Hon tvekar inte på svaret:

- För det första att man ska söka – för det kan löna sig! Sedan ska man vara öppen och lite ödmjuk, suga åt sig kunskap från dem som kan mer. Som Erik, vår jaktledare. Man har olika bakgrund och kan lära sig saker av varandra om såväl jakt som annat.

Och Erik Björnlund på Sveaskog skulle gärna spinna vidare på upplägget om en lämplig jaktmark blir ledig.

- Det har varit roligt att kunna hjälpa jägare som har svårt att finna en jaktmark, för tyvärr är det inte alltid så enkelt att komma in i redan befästa jaktlag. Sedan såg vi redan under ansökningsprocessen att det finns många bra jägare som är intresserade av det här upplägget. Det är ett spännande koncept som blev väldigt lyckat!