Det sprätter i underlaget när däcken trycks mot banans grustäckta partier. Där det naturliga underlaget har varit för löst eller för svagt har cykelklubben fyllt på med stenmjöl för att jämna ut. Bland annat i de välformade och följsamma, doserade kurvorna.
Samarbetet mellan cykelklubben, numera Kottaberget Arena AB, och Sveaskog började för tre år sedan, efter en idé av Katarina Rönnbacka Nybäck. Inspirerad av så kallade flowtrail-banor i Norge och Skottland tog hon kontakt med Sveaskog, statliga Tillväxtverket, Nora kommun och region Örebro län för att kunna förverkliga sin dröm. Och i år stod den första ned- och uppfarten klar.
– Det kommer cyklister i alla åldrar och med olika kulturell bakgrund. Det som är så roligt är att det är många unga tjejer som har hittar hit, säger Katarina.
Banan, som startar högst upp på Kottaberget, slingrar sig ner genom både hyggen och skogslandskap där naturliga stigar och hinder blandas med handbyggda lösningar. En sträcka som mäter 1,3 kilometer.
– Man är helt slut när man kommer ner, säger cykelentusiasten Martin, som är där över dagen och cyklar med sin dotter Agnes, 10 år.
Utsikten från toppen av berget över sjön Vikern är en del av upplevelsen för de cyklister som besöker banan, berättar Katarina Rönnbacka Nybäck.
– En viktig del av satsningen är att Kottaberget ska bli ekonomiskt hållbart. Därför har vi också startat Kottaberget Arena AB som driver projektet och verksamheten. Det är för att visa att vi är seriösa och för trygghet för alla parter, säger hon.
Katarina Rönnbacka Nybäck och Fredrik Andersson är två av eldsjälarna bakom cykelanläggningen i Kottaberget.
Samarbetet är viktigt
Möjligheten att förena skogsbruk och friluftsliv har legat i bådas intresse och har varit en grund för samarbetet.
– Vi har gått tillsammans med dem som varit här från Sveaskog och röjt och stakat ut hur vi vill ha banan. Det har varit fantastiskt att vi har kunnat jobba så tajt ihop med dem för att hitta lösningar. De har hjälpt oss att gallra, så vi har bara behövt använda grävmaskinen för att gräva själva lederna, säger Katarina.
Rune Andersson, skogsekolog på Sveaskog, ville tidigt få till ett samarbete för att det skulle bli så enkelt som möjligt för skogsbruket.
– Vi har anpassat skogsbruket efter det friluftsliv som befinner sig på platsen, men också för att kunna fortsätta bruka skogen som vanligt. Vi för en dialog hela tiden, säger Rune Andersson.
På vissa delar av området jobbar Sveaskog till exempel mer med att gynna lövskog och på andra delar med hyggesfritt för att behålla skogskänslan. Precis bredvid området med cykelnedfarten finns en stor avsättning för ett stort lövskogsprojekt för gynnande av vitryggig hackspett. Även där samarbetar Kottaberget Arena och Sveaskog, både för att upplysa och för att bevara.
– När vi har beskrivit våra ambitioner, vad vi ska göra och hur mycket folk som kan komma allt eftersom banan byggs ut, har Sveaskog anpassat sina metoder och skogsbruket efter det, säger Katarina Rönnbacka Nybäck.
Kottaberget Arena AB arrenderar den mark som banan är byggd på. Ambitionen är att ha runt tio nedfarter, en anläggning med teknikområden, parkering och plats för andra entreprenörer – som exempelvis foodtrucks – samt el, vatten och avlopp på plats 2027.