Brommö är en vacker och välbesökt ö i Vänern, som sommartid trafikeras av en färja några gånger per dag. Av hänsyn till turismen brukar Sveaskog arbeta här under vår, försommar och höst när det är aktuellt med någon form av skogsåtgärder.

- Vi undviker högsäsongen. Därför inleddes årets arbete redan i slutet av april då två maskiner, en slutavverkningsskördare och en gallringsskördare, kördes över till ön, berättar Nils som är produktionsledare i Sveaskogs Region Svealand.

I början av maj fraktades även en gallringsmaskin över vattnet. Totalt är det tre maskinlag som har kört på Brommö med allt vad det innebär av efterföljande skotning och logistik, så det har stundtals varit mycket aktivitet på plats. Man har arbetat med ett snävt tidsfönster för att hinna klart enligt plan.

- När turistsäsongen kommer i gång på allvar vill vi inte ha produktion på ön, möjligen ta undan lite virke, så den 15 juni ska vi vara klara. Men jag räknar med att vi stänger ner avverkningsapparaten redan nu i månadsskiftet maj-juni, för att därefter kunna fokusera på att timmerbilen ska få undan allting. Det är det vi kämpar med nu – att få till det flödet, säger Nils.

Samarbete med entreprenörer

Han framhåller att de arbetat hårt för att skapa en god struktur kring helheten. Exempelvis hölls ett initialt uppstartsmöte med alla berörda, för det har sina utmaningar att avverka på en ö.

- Under det redan smala tidsfönstret kan vi påverkas av dåligt väder, och då kan man inte köra timmer över vattnet. Sedan hade vi tjällossning senare än väntat i år, vilket gjorde att starten drog ut på tiden. Det påverkar i sin tur virkestransporterna, och vi behöver få in alla volymer till industrierna i tid eftersom en del stänger ner för semester.

- Vi har en tät dialog i kedjan för att få dessa flöden prioriterade, samt möjlighet att bygga ett litet lager på fastlandet där pråmen anländer. Tack vare att vi har en bra organisation kan vi klara det vi åtagit oss.

I det här området arbetar Sveaskog enbart med entreprenörer, då det inte finns lika mycket egen skog som kring exempelvis Laxå. Nils vill gärna lyfta det goda samarbetet med BM Skog och TIFA:

- Jag har fullt förtroende för samtliga engagerade. Entreprenörerna har varit inställda på att göra det här jobbet sedan långt innan jag själv började på Sveaskog, så när det väl var dags att sätta i gång var de taggade. Det krävs lite mer handpåläggning och kontakt än vanligt kring en sådan här skogsåtgärd, men det gör också att arbetsrelationen utvecklas på ett positivt sätt. Alla har varit väldigt professionella och service minded, så det har varit ett roligt samarbete! Att alla jobbar mot samma mål är en nyckel för att få ihop det.

Domineras av tallskog

Kjell Karlsson, skoglig planerare med områdesansvar i Region Svealand, är den som har planerat sommarens åtgärder som handlar om gallring och slutavverkning. Han har arbetat på Brommö sedan slutet av 1980-talet, så det han inte vet om öns skogar är inte värt att veta.

- Brommö har mycket tallskog, och så ska det vara eftersom jorddjupet är grunt. Då växer tallen bättre än granen, som får avverkas relativt tidigt eftersom den slutar att växa sedan, berättar han.

Hela ön uppgår till 1 250 hektar (ha). Av det är 250 ha naturreservat som sköts av Länsstyrelsen och omkring 50 ha åkermark. Resten är brukad skog.

- Antalet åtgärder påverkas av skogens cykler. Den främsta utmaningen ligger, som Nils nämnde, i att vi har ett begränsat tidsfönster. På vintern är det svårare att köra färjan på grund av blåsten. Framför allt timmerbilar blir svårare att transportera, förklarar Kjell.

En annan faktor är att timmerbilarna inte får köra fulla lass på färjan. Begränsningen ligger på 50 ton. Därför blir det omlastning på fastlandet.

- För mig som planerar är det däremot ett ”standardjobb”, även om jag tänker till lite extra kring föryngringen – och förstås på maskinerna, så att de inte kommer ut på vägarna som är grusade med lite finare material för cyklisternas skull.

Sveaskog sköter färjan

Sveaskogs föregångare Domänverket köpte Brommö 1886. Åren 1803 – 1879 drevs glasbruk på ön. Enligt historien ska det inte ha funnits ett enda träd på Brommö vid den tiden eftersom all skog gick åt till glasbrukets ugnar. Sedan dess har det mesta på ön varit vanlig produktionsskog.

Ön hyser tre bofasta och 60 - 70 sommargäster. Den mesta bebyggelsen ligger runt den tidigare glasbruksgården. Ingen biltrafik är tillåten utom för dem som jobbar på ön, så vill man inte promenera gör man klokast i att ta med sig sin cykel eller hyra en på plats.

Sveaskog driver den färja som är en förutsättning för både skogsbruket och turismen på ön. År 1959 byggdes linjefärjan vid Hjälmare Kanal i Arboga, och 1973 kom den till Brommö sedan Domänverket köpt den.

Den dag då vi besöker Brommö körs färjan av Klas-Johan Abrahamsson, som har den för Sveaskog ovanliga titeln befälhavare. Han är tredje generationen på ön.

Det började med hans farfar Artur Abrahamsson som arrenderade Brommö Gård för att bedriva lantbruk. Därefter tog hans föräldrar Per och Birgitta över gården 1940, och nu är det alltså Klas-Johans tur att verka här.

Möjligt att övernatta

Sveaskog är förstås även en viktig aktör för att hålla det fina vägnätet i trim, till glädje för såväl stugägare som alla som vistas på ön om somrarna.

Men hur funkar det då att tillbringa någon eller några semesterdagar på Brommö? Är det något speciellt man bör tänka på? Kjell har koll!

- Det finns vindskydd uppsatta vid badstränderna för den som vill övernatta. Det går även att tälta enligt Allemansrätten, men man får ha med sig allt man behöver för det finns ingenting att köpa på ön, säger han.

Vad får man inte missa om man besöker Brommö?
- Det finns många bra badstränder. Store vite sand är speciell, så den bör man besöka. Ön har även fina äldre tallskogar, och den historieintresserade bör förstås gå in på magasinet nära färjan och titta på alla gamla fotografier som ger en bild av öns historia.

- Sedan finns det öar som gränsar till Brommö, exempelvis ett naturreservat som heter Hovden. Man kan vada dit över sanddynerna om man tar av sig skorna. Men trots att jag jobbat på platsen så länge har det inte blivit av. Det kanske får bli i sommar!

Har du något annat medskick till sommarens besökare?
- Vistas man regelbundet på ön kan man säkert uppleva att det ser annorlunda ut på sina håll. Jag har full förståelse för det. Samtidigt är skogen en förnyelsebar resurs, och vi kommer självklart att plantera ny skog. Vi gör också åtgärder som inte har med avverkning utan skogsskötsel att göra, till exempel gallring för att få öppna, fina och ljusa skogar. Så jag hoppas och tror att de flesta är positiva till att Sveaskog vill bedriva skogsbruk på Brommö. Det gör även att vi håller i gång färjan, vilket förenklar tillvaron för sommargäster och tillgängliggör ön för fler.