Tallnaturskog

Det är inte konstigt att vi valt att kalla Ekopark Skatan för ”tallens och åsvandrarens ekopark”, då cirka 75 procent av skogarna består av just tallskogar. Solexponerade, brandpräglade tallskogar gör Skatan till en unik plats.

Få av tallskogarna är gamla och flerskiktade, det vill säga har träd i flera olika åldrar. Det tycker vi är synd och därför kommer vi aktivt, genom restaurering, att skapa sådana skogar. Målbilden är att tallskogarna i Skatan ska se ut mer som den i Valfrid Paulsson-reservatet i framtiden.

För att höja naturvärdena i tallskogarna ska vi skapa mer död ved. Vackra döda, silverträd ska synas och skogarna ska vara flerskiktade. En metod vi ska använda oss av för att åstadkomma det, är att återinföra bränderna i området. 

Naturvårdsbränningar

Förr i tiden var bränder vanliga, men har idag blivit sällsynta på grund av dagens effektiva brandbekämpning. Det är både bra och dåligt. Det finns nämligen en rad viktiga arter som är beroende av just brandpräglad skog.

Brandgynnade, eller så kallade pyrofila, arter söker sig till brandfälten redan innan branden har slocknat för att lägga ägg i brandskadad bark eller ved. Ekopark Skatan hyser ett stort antal mycket sällsynta skalbaggar och några av dem, som till exempel den sotsvarta praktbaggen eller raggbocken, är just brandgynnade. Exempel på andra arter som trivs i bränd natur är spillkråka, tretåig hackspett och svedjenäva.

Svedjenäva.

Överallt i Skatan syns spår av tidigare bränder i tallarna. Med hjälp av dessa brandljud kan man se hur många bränder en tall har överlevt. År 2020 genomförde Länsstyrelsen en naturvårdsbränning i Kammens naturreservat. I detta område har det åter börjat spira grönt. Flera naturvårdsbränningar i Skatan kommer att genomföras framöver.

Unik plats för sällsynta baggar

Flera skalbaggar i Sverige är så sällsynta idag att de riskerar att försvinna om man inte inför speciella åtgärdsprogram. I Skatan trivs faktiskt flera av de skalbaggsarter som är med i sådana så kallade åtgärdsprogram. Tack vare de återkommande bränderna som skapat död ved, samt att solens strålar når fram i de glesa tallhedarna har flera av de sällsynta skalbaggarna kunnat etablera sig i Skatan.

Här lever bland annat raggbock, linjerad plattstumpbagge, Cholodkovskys bastborre och skrovlig flatbagge, för att nämna några. Den goda förekomsten av dessa sällsynta baggar är en av anledningarna till att Skatan nu blivit en ekopark. Ett ytterligare bevis på Skatans unika världen är att man i sjön Västra Skärträsket har hittat den världsunika, blott 1,6 mm långa vattenbrynsbaggen med det latinska namnet Ochtebius nilssoni. Denna bagge har inte hittats någon annanstans i världen hittills.

Raggbock.

Grannaturskog

Granen trivs i lite skuggigare och fuktigare miljöer och där ska den få fortsätta att utvecklas. Granskogarna utgör bara cirka 2 procent idag, men de ska öka till 4 procent i framtiden. Granen växer framförallt i sänkor, där det är naturligt skuggigare och marken kan hålla kvar fukten längre. På dessa platser blir marken ofta frodigare och får ett större inslag av blåbärsris och olika örter. Ett område som redan idag domineras av urskogsliknande granskog är Skärträskbergets naturreservat.

Lövskogar och fler lövrika tallnaturskogar

Det finns för få lövträd i Skatan idag och därför vill vi att de ska bli fler. Lövträden är viktiga för en mängd olika arter, inte minst många trädlevande svampar, så kallade tickor. Förutom tickor så trivs också hålbyggande fåglar i lövrika skogar. I flera skogsområden i Skatan finns det redan idag ett stort lövträdsinslag. I dessa ska vi hjälpa lövträden på traven. Det gör vi genom att till exempel hugga bort inväxande gran och tall, så att lövträden får tillräckligt med ljus, näring och plats att breda ut sig.

Ticka på gammal björk.

Mossor och lavar

I Skatan finns en mängd olika mossor och lavar, både vanliga och ovanliga. Här lyser marken nästan vit, även på sommaren, eftersom den ofta är täckt av renlav och islandslav. På träden hänger långa skägg av garnlav och skägglav. Detta gör att två av Västerbottens fjällsamebyar, Gran och Ran, har fina vinterbetesmarker i ekoparken. Har du tur kan du också få syn på den grönlysande giftiga varglaven. 

Varglav.

Vissa lavar är knutna till tall såsom kolflarnlavar, vedtrappmossor och blanksvart spiklav. Andra arter som till exempel gelélavar föredrar att växa på lövträd. Ytterligare andra är knutna till gran och granlågor, såsom trådbrosklav och liten hornflikmossa. I Skatans ekopark kan du finna alla dessa vackra arter, så ner på knä och studera dem närmare.

Hökar, örnar och hackspettar

Inom Skatans ekopark häckar den magnifika kungsörnen, vilken man har studerat närmare genom att ha en kamera uppsatt vid en av häckningsplatserna. Kungsörnen kan du få se spaningsflyga över ekoparken i sin jakt på skogsfågel, hare eller något kadaver. Det är i de gamla, stadiga och grova tallarna med platta trädkronor som kungsörnen bygger sitt bo. Lämpliga boträd sparas därför kvar i ekoparken. Förutom örnar finns duvhökar och hackspettar i ekoparken. Hackspettarna lever framförallt på insekter samt deras larver och puppor, vilka de ofta finner under de döda trädens mörknande bark.

Kungsörn.

Landskap format av is

Genom ekoparken slingrar sig långsträckta rullstensåsar. Dessa bildades för 8 000-10 000 år sedan av sten, sand och grus som väldiga isälvar, som flöt fram genom den smältande inlandsisen, förde med sig. Flera gropar och tjärnar i området har uppstått från stora isblock som lossnade från den smältande inlandsisen och begravdes under sedimentmassor. När isblocken smälte, sjönk sedimentet ihop till en så kallad dödisgrop. Ibland har dessa vattenfyllts, såsom den vackra Missutjärn i ekoparkens södra del. Skärträskberget är en annan istidsformation. Det är ett så kallat kalottberg, vilket är ett berg där nivån för högsta kustlinjen låg strax under toppen. Toppen har därför blivit skogsbeklädd medan berget längre ner är renspolat och kalt.

Missutjärn.