Gammeltallar och tallnaturskog

För att ligga så långt österut i länet har ekoparken anmärkningsvärt många och välbevarade olikåldriga tallskogar. De äldsta tallarna står på bergstopparna och bär nästan alla spår av bränder i stammen. Gamla brandpräglade tallar är viktiga både för många skalbaggar och rovfåglar. Cirka fem procent av ekoparken består av så kallade tallnaturskogar. Sveaskogs mål är att tredubbla dessa. För att nå dit kommer man att genomföra naturvårdsbränningar och även lämna äldre tallområden orörda.

Skäggiga granar och grannaturskog

Gammelgranskogarna på bergens nordsluttningar och intill vattendragen är ofta rikligt klädda med hänglavar. Cirka fyra procent av ekoparken består av granskogar som redan i dag har höga naturvärden. Med målet att fördubbla denna andel kommer Sveaskog att lämna många äldre granskogar för fri utveckling. I vissa bestånd kommer utvecklingen att påskyndas, exempelvis genom att skada eller döda ett antal träd för att öka mängden död ved, vilket är livsnödvändigt för många arter. 

Ringlav växer gärna på grenar av gran och tall. 

Lövnaturskog och lövrik skog

Idag består cirka fyra procent av ekoparken av lövrika barrnaturskogar och cirka en procent består av lövnaturskogar. Inom området finns också stora lövinslag i de yngre skogarna. Lövnaturskogen är viktig för en lång rad djur och växter. Sveaskog kommer därför att bevara och utveckla lövandelen genom aktiva åtgärder som exempelvis avverkning av gran eller naturvårdsbränningar. Den lövrika barrnaturskogen kommer på sikt att tredubbla sin areal inom ekoparken och arealen lövnaturskog kommer att öka hela elva gånger.

Asp- och björkskogar

Sveaskogs vision är att Käringberget ska bli björkarnas ekopark. Redan idag dominerar unga björkskogar i stora delar av landskapet och här och var står björkar som är närmare 150 år gamla. I bergssluttningarna växer gamla och grova aspar och sälgar. I de gamla lövskogarna trivs bland annat orre, gråspett och mindre hackspett.

Orrar trivs i trädtopparna.

Produktionsskog

Skogsbestånd utan höga naturvärden används för att producera virke. Vid gallringar och avverkningar här lämnar Sveaskog 5-70 procent av skogen. I nära hälften av produktionsskogen lämnar Sveaskog en förstärkt hänsyn (PF) vilket innebär att minst 15 procent av arealen lämnas som naturhänsyn. 

Skogsbäckar och sjöar

Förutom Lögdeälven har Ekopark Käringberget många värdefulla skogsbäckar och sjöar som ger livsutrymme för bland annat öring. För att utveckla och bevara naturvärdena i dessa vattenmiljöer kommer Sveaskog att spara större områden skog i anslutning till vattendragen.
Lögdeälven.

Våtmarker

Inom Ekopark Käringberget finns en del våtmarker, både större myrar som klassas som impediment utan särskilt mycket träd och mindre skogliga våtmarker där det växer gott om träd. Överlag är de större myrområdena obetydligt påverkade av dikningar och har ofta höga naturvärden kopplade till mångformighet, vegetation, flora och fågelfauna. Sveaskog avser att ta särskild hänsyn till ekoparkens myrmarker.

När det gäller de skogliga våtmarkerna så är de mer påverkade av dikning. Dikning var en åtgärd som gjordes i stor skala förr för att höja skogens produktionsförmåga, men idag jobbar Sveaskog med att återställa en del av dikena, antingen genom igenläggning eller med dikespluggar, för att höja upp grundvattennivåerna och få tillbaka värdefulla blöta skogar.

Branta berg

I ekoparken finns ett flertal bergstoppar med dramatiska, lodräta stup, i skarp kontrast mot det låglänta älvdalslandskapet. Flera berg reser sig mer än 400 meter över havsytan. Högst är Käringbergets topp med 506 meter över havet. Näst högst är Skalberget, 480 meter över havet. Från bergstopparna har man en storslagen utsikt över landskapet.

Geologi

Bergarterna i ekoparken består till huvudsak av röd till rödgrå grovporfyrisk granit (”revsundsgranit”), jämnkornig rödgrå granit (”härnögranit”) och metagråvacka. Om man ser till hela ekoparken är morän, med inslag av torv på vissa platser, den dominerande jordarten. Längs Lögdeälven och områdena närmast älven dominerar dock isälvssediment.