Att skicka virke längs med vattendrag, så kallad flottning, var effektivaste sättet att få virket från de norrländska skogarna ut till sågverken vid kusten under till och med mitten av 1900-talet. För att underlätta flottningen så rätades och rensades vattendragen från sten och block. Detta gjorde att livsmiljöerna för bland annat fisk och musslor påverkades.   

När flottningen ersattes i mitten av 1900-talet av timmerbilar och skogsvägnätet började byggas ut allt mer anlades vägtrummor över bäckar och åar. Många av dessa äldre vägtrummor gör det svårt för fisken att vandra längs vattendragen.   

Inom programmet för ett hållbart skogsbruk kommer Sveaskog att jobba med en rad aktiviteter för att restaurera och återställa vattendrag. Genom att återföra sten, block och grus som lekbotten för fisk återskapar och förbättrar Sveaskog livsmiljöerna i olika vattendrag samtidigt kommer gamla vägtrummor bytas mot större vägtrummor, valvbågar eller broar som ger fisken möjlighet att återigen vandra längs fler vattendrag.   

Målet är att restaurera 10 vattendrag på Sveaskogs marker fram till år 2026.  

Återställer vattendragens livsmiljöer 

Ett exempel på ett sådant initiativ är EU-projektet Ecostreams for LIFE som bedrivs tillsammans med Länsstyrelserna i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Inom projektet planeras Öreälven med biflöden att restaureras. I projektet ingår även fem andra åar och älvar i Västernorrland och Jämtland. Här kommer Sveaskog, som markägare längs älven, byta ut flera vägtrummor mot valvbågar och broar för att skapa bättre vandringsmöjligheter för fiskarna.   

Arbetet med Ecostreams är ett steg på vägen att bidra till det nationella miljömålet levande sjöar och vattendrag. Insatserna är också en viktig pusselbit i arbetet med att återställa livsmiljöer för att bevara hotade vattenlevande arter i de berörda vattendragen, såsom flodpärlmussla, lax, öring och utter.  

- Det är inspirerande att få vara del av ett sådant stort EU-projekt och veta att de insatser vi gör kommer att förbättra livsmiljöerna för de vattenlevande djuren. Att gynna den biologiska mångfalden genom att återställa flottlederna är en viktig del av skogsbruket idag, säger Linda Burström, hållbarhetsansvarig på Sveaskog. 

Våtmarker blir kolsänkor 

Inom Norrbotten och Västerbotten finns det en hel del myrar som är utdikade. När en våtmark utdikas försvinner den flora av mossor och andra kärlväxter som trivs i den blöta miljön och som bygger upp torven i våtmarken. Det i sin tur leder till att torven långsamt bryts ner och våtmarken börjar avge koldioxid vilket påverkar vårt klimat. En dikad våtmark har ofta också en urlakning av ämnen som kan vara skadliga för vattendragen som dikena leder ut till.   

Som ett led i Sveaskog nya långsiktiga inriktning och program för ett hållbart skogsbruk kommer företaget att åtgärda 100 våtmarker fram till och med år 2026.   

- Just nu planerar vi för fullt vilka aktiviteter vi ska genomföra. Det är viktigt att vi planerar tidigt och säkerställer att effekterna blir rätt. Ambitionen är att öka tillväxten av sumpmossor och annan växtlighet som kan binda koldioxid och bli en så kallad kolsänka, säger Jakob Bjerner, hållbarhetsansvarig på Sveaskog.  

Med Sveaskogs stora markinnehav har företaget bättre möjligheter än andra markägare att samordna insatserna för ett större område vilket ger en bättre effekt.   

- Det ska bli intressant att få kombinera restaurering av våtmark med att förbättra vattenkvaliteten i vattendragen. Att vi nu får göra en nysatsning kring vattendrag och våtmarker känns mycket stimulerande i det pågående naturvårdsarbetet, säger Jakob Bjerner.