- Det talas mycket om hyggesfritt idag men svenskt skogsbruk har väldigt lite praktisk erfarenhet av vad det innebär, inte minst av hur det fungerar över tid. Så även om vi inte kommer att använda hyggesfritt i mer än en bråkdel av vår skog har vi mycket att lära från Slovenien där kontinuitetsskogsbruk varit helt dominerande i 70 år, säger Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog.

Kunskapsutbyte mellan Sverige och Slovenien

Sedan i höstas pågår ett kunskapsutbyte mellan Sverige och Slovenien kring hyggesfritt skogsbruk där Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sveaskog och Skogforsk medverkar från svensk sida. Tanken är att titta på hur de två länderna kan utbyta kunskaper och lära av varandras olika sätt att bedriva skogsbruk.

- Det började med att den slovenska skogsprofessorn Juri Diaci var på besök i Umeå och berättade om hur Slovenien sköter sin skog. Slovenien har lång erfarenhet av hyggesfritt skogsbruk, säger Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

Trakthyggesbruk förbjudet i Slovenien

Precis som Sverige är Slovenien ett skogrikt land där nästan 60 procent av landarealen är täckt av skog. Skogen har också en central plats i den slovenska självbilden och det finns även något som kan liknas vid allemansrätt. Men medan trakthyggesbruk är den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är det förbjudet i Slovenien sedan slutet av 1940-talet och skogen brukas med olika typer av hyggesfria metoder. Slovenien är ett bergigt land på Alpernas sydsluttningar vilket förefaller vara en förklaring till förbudet.

- Delar av Slovenien är väldigt brant, vilket är en utmaning för skogsbruk generellt men det innebär också en risk för jorderosion vid avverkning om man öppnar upp ett större hygge. Genom att använda hyggesfria metoder minskar risken för erosion samtidigt som skogen utgör ett naturligt skydd mot snöskred, säger Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog.

Mål att öka hyggesfria metoder i Sverige

​I höstas var representanter från de svenska samarbetsparterna nere i Slovenien och träffade kollegor för att lära sig mer om landets skogsbruk. Projektet leds av Skogsstyrelsen som under förra mandatperioden fick särskilda pengar för att utveckla och sprida kunskapen om hyggesfritt skogsbruk.

Det finns ett uttalat mål från regering, riksdag och Skogsstyrelsen att hyggesfria metoder ska öka i Sverige. Men det finns i nuläget inga siffror på hur stor del av skogsmarken som ska brukas hyggesfritt.

- Det finns inga mål för hur många hektar som ska brukas hyggesfritt i framtiden, bara att det bör öka. En målsättning bör vara att det ska utgöra en tillräckligt stor areal för att vara en naturlig del av svenskt skogsbruk, säger Carl Appelqvist från Skogsstyrelsen.

I slutet av februari hölls ett arbetsmöte i Stockholm, och under våren och sommaren kommer två fältbesök att göras – ett i Slovenien och ett i Västerbotten. Samarbetet kommer att resultera i ett antal rapporter som dels beskriver skogen som resurs, skogsbruket med dess historiska utveckling och skogsindustrin ur ett nationellt perspektiv, dels en gemensam syntes över slutsatser och erfarenheter från samarbetet.

När kan hyggesfria metoder vara aktuellt för Sveaskog?
- Det kan vara användbart i områden där vi har andra höga värden förutom virkesproduktion att beakta, som exempelvis höga rekreationsvärden, och där vi bedömer att den hänsyn som vi normalt lämnar vid trakthyggesbruk inte är tillräckligt. Men vi behöver lära oss mer och det är därför vi deltar i det här samarbetet och även har etablerat ett antal försöksområden för hyggesfria metoder, säger Jessica Nordin, klimat- och markanvändningsstrateg på Sveaskog. ​

Vad kan de sloven​ska kollegorna finna intressant med svenskt skogsbruk?
- Sverige är en ledande skogsindustrination på grund av ett högteknologiskt skogsbruk, resurseffektiv användning av skogsråvaran och nära industrisamarbeten längs hela värdekedjan från planta till planka. Jag hoppas att detta kan vara intressant att få se i praktiken, säger Jessica Nordin.