Varje år köper svenskarna runt 3 miljoner granar. Populärast är fortfarande den klassiska granen även om den på senare år har fått konkurrens av den så kallade kungsgranen. 

Rödgranen är egentligen samma art som den som planteras inom skogsbruket.

– Picea abies är dess vetenskapliga namn och i Sverige säger vi bara gran. I Danmark kallar man den ofta rödgran och eftersom danskarna odlar mycket julgranar har namnet hängt med hit när man pratar om julgranar, säger Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog. 

Precis som Gisela Björse påpekar är det vanligt att vi importerar julgranar från Danmark och norra Tyskland. De som inte importeras kommer ofta från Skåne.   

Är det någon skillnad i skötselmetoder när det gäller granar som ska pyntas och granar som är avsedda att hamna på sågverken?
- Att odla julgranar är mer som trädgårdsodling än skogsbruk. De flesta julgransodlingar sker på åkermark. Julgranar ska inte växa för fort för då blir det för långt mellan grenvarven. För att julgranar ska få fin form kan insekter eller små frostknäppar som inte påverkar tillväxten men istället knopputveckling och grenstrukturen vara viktiga. Odlaren kan även påverka färgen genom en noga avvägd tilläggsgödsling, säger Gisela Björse. 

De senaste decennierna har rödgranen fått konkurrens av den så kallade kungsgranen. Finns kungsgranen naturligt i Sverige?
- Abies nordmanniana eller nordmannsgran som är dess egentliga svenska namn tillhör ett annat släkte än vår vanliga gran. I julgranssammanhang kallas den ofta kungsgran. Kollar man på barren är de plattare och sitter fast på grenen med en liten ”sugpropp”. Det är ett enkelt sätt att skilja släktena Pices reps Abies åt. Nordmannsgran växer naturligt i Kaukasus och norra Turkiet. Den kan odlas i goda klimatlägen i södra Sverige men är inte naturlig här, säger Gisela Björse. 

En rödgran som ska pryda ett julpyntat hem är oftast sex eller sju år när de skördas, kungsgranen skördas när de är tio till tolv år. 

Vilken typ av gran föredrar du själv?
- En från familjens egen skog, helst från nån vägkant eller lite lagom undertryckt så den inte vuxit så fort. Den får inte vara för perfekt. Men ännu viktigare är allt annat pynt från skogen, till exempel lingonris, tallris där vi brukar hänga pyttesmå antika glaskulor, kvastmossan som blir kullar för fåren i julkrubban och renlaven i innanfönstren, säger Gisela Björse.