Problematiken är känd. För att undvika betesskador på den uppväxande ungskogen har många skogsägare – små som stora – satt gran, även på torrare marker där tallen normalt trivs bäst. Det har inneburit ett skogslandskap som är mer känsligt för stormar, torka och insektsangrepp. Dessutom leder en hög andel gran i landskapet till mörkare skogar med mindre bärris på marken vilket i sin tur leder till mer bete på tallungskogarna då bärris är en viktig del av klövviltets föda.

Ur denna verklighet har projektet Mera tall, under ledning av Skogsstyrelsen, vuxit fram. Grunden är att nå en samsyn i skogen, där skogsägare uppmuntras att föryngra med tall och jägarkåren jobbar för att hålla viltstammen i balans. 

Andelen tall ökar

Precis som andra skogsägare har även Sveaskog historiskt satt en del gran på tallmark. Men under det senaste decenniet har andelen tall på bolagets marker i södra Sverige ökat rejält.
Det syns även tydligt hos plantleverantören Svenska Skogsplantor (SSP), ett affärsområde inom Sveaskog. Den uppåtgående trenden är långvarig. 2008 stod tallplantor för nio procent av SSP:s plantförsäljning i Götaland. 13 år senare står tall för runt 40 procent av försäljningen i Götaland. En stor del av leveransen går till Sveaskog.

- Vi har sett en tydlig ökning av tall för varje år, och vi planerar för ytterligare ökad tallandel 2021 och 2022. Detta mot bakgrund att efterfrågan varit större än tillgången i Götaland och Svealand de senaste åren. Eftersom vi ligger minst 20 månader före med vår planering, gäller det att ha ett förankrat kundsamarbete för att balansera utbud och efterfrågan, säger SSP:s Peter Melin resultatområdeschef södra Sverige.

Minskade betesskador

Anna Stridsman, skogsvårdschef för Sveaskog i södra Sverige, bekräftar bilden.
- I Kronobergs län, där Mera Tallprojektet, startade har vi sett fina resultat av samarbetet. Tallandelen har ökat och betesskadorna har minskat. Idag föryngrar vi, i Götaland och Svealand, i princip all mager mark och ca hälften av mellanboniteterna (mark som passar för både tall och gran) med tall.

Men arbetet med att nå bättre balans mellan skog och vilt behöver fortsätta. Det tycker både Skogsstyrelsen och regeringen. Därför skjuter regeringen nu till ytterligare 7 miljoner kronor till projektet. Anna Stridsman tycker att metoden är bra.

- Det klassiska är att man skyller problemen på någon annan. Med Mera tall försöker vi samverka för att hitta en långsiktig lösning som både jägare och skogsbruk kan acceptera. Vi sätter mer tall och jägarna hjälper till med att hålla nere älgstammen och vi ser att det fungerar, säger Anna Stridsman.  

Övriga filmer från Skogsstyrelsen om Mera Tall hittar du här.

För mer information: