Skogsindustriernas forsknings- och innovationsdirektör Torgny Persson konstaterar:
– Beroende på vem man frågar får man lite olika svar. 

För någon tydligt utstakad linje för vad som menas med en digitaliserad skogsindustri går inte att hitta just nu. De olika företagen har alla egna planer för digitalisering. Men Torgny Persson menar att potentialen är stor och räknar upp produktutveckling, digitala styrsystem, smarta förpackningar eller innehållet i skogsmaskinens dator som exempel på aktuella digitala tillämpningar.

Stora mängder avancerad data

Skogsbolagen visar en enad front för den digitala kedjan från avverkning till fabriksgrind. Aldrig förr har skogsnäringen haft tillgång till så stora mängder avancerad och standardiserad information. Det är data som hämtas ur alla delar av värdekedjan och som skulle kunna ge unika förutsättningar för skogens alla produkter.

– Ändå har träffsäkerheten för leveranserna av skogsråvaran inte alltid varit den allra bästa, säger Torgny Persson.

Informationsflödet, förklarar han, har helt enkelt inte i tillräckligt hög grad kopplats samman för att styra och effektivisera processen. Nu finns emellertid teknik som med stöd av artificiell intelligens och avancerade algoritmer kan bidra till att dra bättre fördel av tillgänglig skogsdata.

– I detta ligger en enorm potential, som en mer rationell logistik, högre utbyte av råvara och miljöhänsyn, säger Torgny Persson.

Centralt för denna utveckling är uppgraderingen av VIOL till den digitala och mer transparenta plattformen VIOL 3. Det är ett informationsnav och stöd för skogens alla aktörer från SDC, IT-företag med syfte att knyta ihop all information om råvaruaffären, som numera ingår i organisationen för virkesmätning och redovisning, Biometria.

– VIOL 3 ger oss unika möjligheter att bidra till att digitalisera en hel bransch. Vår långa tradition att samverka gör att vi är vana att dela med oss av information för helhetens bästa, säger Magnus Hedin, vice vd på SDC.

Nya kvalitetshöjande tjänster

Dessutom har nya användarvänliga och kvalitetshöjande tjänster lanserats, däribland fjärrmätning – eller bildmätning – där ökat öppethållande vid mätplatserna ger större flexibilitet och förbättrad service. Under 2018 har fjärrmätning kommit att hantera tre fjärdedelar av all svensk massaved.

Många spår nu att det bara är en tidsfråga innan branschen börjar använda helautomatisk virkesmätning av volym och kvalitet, vilket leder till säkrare och effektivare mätning med större tillgänglighet. Pådrivande för att ta fram nya digitala tjänster är bland andra skogsnäringens tre nationella och branschgemensamma råd – produktion och transport, mätning och redovisning samt IT. På rådens agenda står att man ska arbeta med prioritering, samordning och standardisering av frågor som rör teknisk utveckling inom skogsbruket.

– Fjärrmätningen är ett bra exempel på hur digitaliseringen kan effektivisera skogsbruket och öppna upp för sänkta kostnader, bättre resursutnyttjande, jämnare flöden och sänkta lagernivåer, menar Patrick Bäckström, marknadschef för Sveaskog i norra Sverige, som även är ordförande i rådet för mätning och redovisning.

Digitaliserat och effektivare skogsbruk

Även förra årets Virkesforum i Stockholm tog avstamp i den digitala värdekedjan, från skog till industri, med information om nya utvecklingsprojekt runt om i landet, som laserskanning, digital leveransavisering, föraravlämning och virkesuppföljning.

Även Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har finansierat ett nytt program. Mistra Digital Forest fokuserar på ett digitaliserat skogsbruk där Sveaskog är en av aktörerna tillsammans med de andra större skogsföretagen i Sverige samt Skogsindustrierna, SLU, Skogforsk, Umeå universitet, IVL och KTH.

– Vår målbild är ett effektivare skogsbruk där vi vet exakt hur varje träd ska avverkas och användas, vilket öppnar upp för såväl ökat utbyte och förbättrad lönsamhet som för nya avancerade produkter, summerar Torgny Persson som koordinerar Mistra-programmet.