I korthet innebär grön infrastruktur att skapa ett sammanhängande nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. I en väl fungerande grön infrastruktur har arter möjlighet att sprida sig och använda landskapets miljöer obehindrat, på land och i vatten.

- Eftersom Sveaskog är Sveriges största markägare så kan våra marker och vårt naturvårdsarbete spela stor roll i skapande av ett fungerande nätverk av grön infrastruktur. Detta gäller särskilt i de län där vi äger en stor del av länets totala skogsmark, säger Peter Bergman, Naturvårdschef på Sveaskog.

Peter Bergman 

Samverkansprojekt för grön infrastruktur

I och med den nya långsiktiga inriktningen så finns ett uttalat mål att få i gång konstruktiva samarbeten med Sveriges länsstyrelser kring grön infrastruktur. Ett bra exempel på ett sådant initiativ är Gåsbergets värdetrakt i Dalarna där Sveaskog arbetar med just grön infrastruktur. Länsstyrelsen Dalarna driver sedan några år tillbaka ett samverkansprojekt som Sveaskog var med och startade och där nu Skogsstyrelsen, SLU, Sveaskog och Stora Enso Skog ingår.

Syftet med projektet är att myndigheter och markägare tar ett gemensamt helhetsgrepp över området, som har en brandpräglad historik och därigenom hyser många intressanta naturvårdsarter tillsammans med äldre tall- och lövskog.

- En av de viktigaste delarna i projektet är att markägare och myndigheter skapar en samsyn inom Gåsbergets värdetrakt, där vi gemensamt kan ta ställning till och känna oss trygga i att de olika naturvärdena förvaltas på bästa sätt för att bibehålla den biologiska mångfalden i framtiden, säger Mimmi Persson, Naturvårdsspecialist på Sveaskog.

Metoder för att bevara och återskapa naturvärden

Projektet har tagit fram och sammanställt metoder för att bevara och återskapa olika typer av naturvärden som fokuserar på både ett biotop- och artperspektiv i produktionsskogarna. Vad behöver just den här arten för att den ska finnas kvar i våra framtida skogar? Raggbocken är en rödlistad insekt som gärna vill ha grova, solbelysta lågor av tall för att föda upp sina larver.

- I en slutavverkning kan vi skapa raggbockens favoritsubstrat genom att fälla och lämna kvar ett antal tallar, gärna i ett sydväst-läge. Några år senare, när det är dags för röjning kan vi se till att lågan fortsätter att vara solbelyst genom att röja lite extra av den uppväxande skogen just kring lågorna. På så sätt kan vi med små medel se till att raggbocken fortsätter trivas även i framtidens skogar, fortsätter Mimmi Persson.

Mimmi Persson

Samarbetet med Dalarna handlar om hur vi kan bedriva skogsbruk i en enskild värdetrakt, dvs ett område som utgör en nod i det gröna nätverket. Ett annat exempel på samarbete är det med Länsstyrelsen i Örebro som istället fokuserar på hur värdetrakter binds samman i landskapet.

Sveaskog äger cirka 145 000 hektar produktiv skogsmark i Örebro län, vilket innebär att nästan en tredjedel av all skog i länet är vår. Dessutom utgörs innehavet av stora, sammanhängande områden som i vissa utgör egna värdetrakter.

Samarbeten med länsstyrelser

- ​Samarbetet med kring grön infrastruktur har lett till ett större förtroende mellan Sveaskog och Länsstyrelsen då det med tiden framträder att det ofta finns en samsyn kring områdens naturvärden. Dessutom spiller detta över på andra arbetsområden såsom reservatsbildande vilket leder till bättre samarbeten även här, säger Peter Bergman.

Länsstyrelserna har skapat en publik hemsida som beskriver arbetet med grön infrastruktur. Här finns också en exempelsamling på arbeten som gjorts inom olika naturtyper. Exempel syftar till att inspirera andra till liknande insatser och inom skog finns tre sådana exempel, varav två handlar om Sveaskog.

Förutom Dalarna och Örebro så samarbetar Sveaskog även med Länsstyrelserna i Norrbotten, Kalmar och Södermanland och fler Länsstyrelser kommer att kontaktas framöver.