Sveaskog har sedan lång tid tillbaka arbetat med att konkret utveckla ett hållbart skogsbruk. Vi var med och utvecklade den svenska FSC-standarden för ansvarsfullt skogsbruk och vi var också först med att certifiera hela markinnehavet. Sveaskog tog också tidigt beslut om att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällskogen som naturvårdsareal. Sveaskog lanserade även begreppet ekoparker som har inneburit ett nytt sätt att, inom stora landskapsavsnitt, kombinera ett omfattande naturskydd med skötsel av naturvärden och skogsbruk med anpassad hänsyn. 

- Nu tar Sveaskog ytterligare steg för att vara ledande i det hållbara skogsbruket, säger Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog. 

Enligt ägarens intentioner ska Sveaskog bidra till nationella mål och åtaganden för miljö och klimat och Sveaskog ska nu möta den av EU fastslagna gröna givens biodiversitetsstrategi och gå i spetsen för detta i Sverige. Men det handlar också om att klimatanpassa skogen för att säkra leveranserna av råvara.

- Precis som andra skogsbolag kan Sveaskog se kostnader på grund av högre temperaturer. Ökade skador vid storm, torka, ökade insektsangrepp, rötskador och fler arter av klövvilt som vandrar längre norrut är några exempel. Svaret är att Sveaskog nu måste investera i att klimatanpassa skogen och genomföra åtgärder för en ökad biologisk mångfald. Vi har allt att vinna på att göra insatser för att öka skogsmarkens motståndskraft, säger Fredrik Klang. 

Inom de brukade skogarna kommer inriktningen fokusera på följande sex områden, varav två av dem särskilt fokuserar på samverkan med rennäringen: Optimalt plantval för ett förändrat klimat, ett nytt program för ekologiskt funktionell naturhänsyn, hyggesfritt i de brukade delarna av de mest besökta ekoparkerna, hyggesbegränsning, initiativ för förbättrad samexistens med rennäringen samt utökad röjning och gallring i renskötselområdet. 

- Vi har prövat oss fram och utvecklat metoder för naturvårdande skötsel i våra ekoparker, och sett vilka stora effekter det fått. Denna kunskap vill vi nu växla upp i hela skogslandskapet, säger Fredrik Klang. Och enligt Fredrik Klang, är det bråttom att agera.

- Vi behöver rivstarta nu, och fortsätta investera i klimatanpassning under lång tid. Vi har sett vad en torr och varm sommar gör med granskogen i söder. 

Följande sex områden är i fokus. 

Optimalt plantval för ett förändrat klimat innebär att Sveaskog vid nyplantering väljer plantor med speciellt utvecklade egenskaper, optimala för platsen och väl anpassade för dagens och framtidens klimat och därmed med större motståndskraft mot skadeangrepp av olika slag. Vi planerar alltid för 10 procent lövinslag i barrskogen, och ökar nu planteringen av rena lövskogar. Detta ökar också de ekologiska värdena i det brukade landskapet då till exempel mer död lövved kommer att finnas. 

Det nya programmet för ekologiskt funktionell naturhänsyn innebär att delar av våra lågproduktiva skogar och den hänsyn som lämnas vid avverkning kan få ökade ekologiska värden med hjälp av naturvårdande skötselåtgärder. Det innebär till exempel framhuggning av stora tallar eller ekologiskt värdefulla lövträd. Detta är avgörande för att skapa en funktionell infrastruktur i våra skogslandskap och snabbt leverera hänsynsytor med höga ekologiska värden. Att göra dessa åtgärder storskaligt och systematiskt kommer generera höga ekologiska värden i produktionsskogarna i en helt annan skala än tidigare, i kombination med att olika hänsynsytor kopplas ihop via en grön infrastruktur för att underlätta arternas spridning. 

Hyggesfritt i de brukade delarna av de mest besökta ekoparkerna innebär en övergång till hyggesfritt, som till exempel mosaik- eller luckhuggning, på brukad areal i de fem mest publika ekoparkerna, Omberg, Halle-Hunneberg, Böda, Raslången och Hornslandet. Detta kompletterar de fyra försöksområden Sveaskog redan har och kan bidra till att de fem mest publika ekoparkerna får ökade upplevelsevärden för rörligt friluftsliv och naturturism. 

Hyggesbegränsning i areal och lokalisering baserat på landskapspåverkan innebär att vi kommer att utreda hur en begränsning av storlek på hyggen, utöver de kriterier som Sveaskog idag följer inom ramen för certifieringen FSC, kan göras för att på bästa sätt bidra till etablering av en grön infrastruktur. Hyggena ska inte bara vara funktionella för den biologiska mångfalden, utan också för ögat. 

Initiativet till förbättrad samexistens med rennäringen syftar till att bättre samordna den övergripande planeringen för både skogsbruk och renbete. Vi eftersträvar ett fungerande mångbruk på Sveaskogs marker och vill få till stånd en gemensam landskapsplanering i dialog med rennäringen. Med ett nytt webbaserat verktyg, som ska vidareutvecklas och implementeras tillsammans med rennäringen, kan landskapet åskådliggöras i olika tidshorisonter. 

Utökad röjning och gallring i renskötselområdet handlar om att röjning och gallring är åtgärder som efterfrågas av samebyarna. I norra Sverige sammanfaller Sveaskogs mark ofta med mark som används för renskötsel. I områden där laven förekommer naturligt ska vi omsorgsfullt röja och gallra för att gynna marklevande lavar som är renens huvudföda.

Med den nya inriktningen för de brukade skogarna vill Sveaskog förena en fortsatt hög och säker virkesleverans med storskaliga insatser för ökad biologisk mångfald. Vi vill på ett kraftfullt sätt bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet liksom EU:s biodiversitetsmål. De åtgärder Sveaskog presenterar syftar till att öka den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften mot klimatpåverkan i skogsmarken. 

Bland utgångspunkterna för Sveaskogs nya strategi, som arbetats fram under 2020, är att hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som klimathotet och att åtgärder för klimatet inte kan sättas före åtgärder för biologisk mångfald. En skogsmark med en försvagad biologisk mångfald är också mer känslig för klimatförändringar. 

- Det är ett omfattande arbete och Sveaskog står inför ett paradigmskifte, säger Fredrik Klang.

För mer information: