Måttbeställda ämnen till tumstockar, möbler och tandpetare är några av de produkter som lämnar Vanhälls björksåg i Smedjebacken i Dalarna, som drivs av bröderna Pär och Erik Stål, den tredje generationen som sågar i Vanhäll.

Sågen var från början en vanlig såg som hanterade stamblock av tall och gran. Det förändrades efter att Hultafors på 1970-talet valde att satsa på tumstockar i björk och gav uppdraget till Vanhälls såg.

– Det finns mycket fin björk på de här breddgraderna, samtidigt som vi är ett litet sågverk, så det beslutades att nischa in sig på björk, säger Erik Stål.

Efterfrågan på björk är stor

Björken har sina speciella egenskaper. Den måste sågas saktare eftersom den är hårdare än till exempel gran och tall och på sätt och vis mer svårjobbad. Samtidigt har virket många goda egenskaper, till exempel bra böjhållfasthet.

– Till både tumstockar och tandpetare är det en viktig egenskap. Du kan böja träet utan att det går av. Sedan är det ett ljust och vackert träslag till golv och inredning, säger Erik Stål.

Till tumstockar krävs den allra finaste glasbjörken, träet ska inte bara vara fritt från kvist utan kräver raka fibrer. Vårtbjörken, som har en annan fibersammansättning, fungerar bra till möbler. Vanhälls björksåg levererar bland annat möbeldelar till Ikea. Cirka 80 procent av sågens försäljning består av måttbeställda ämnen nedtorkade till 8-10 procent, medan resten blir björkplank.

Och efterfrågan på björk är stor. Just nu större än vanligt, när alla ska bygga upp sina lager, berättar Erik Stål. För Vanhälls björksågs del gäller det att säkra leveranser av virke. Inte minst Ikea ställer höga krav på säker tillgång på björk för att våga plocka in björkprodukter i sitt sortiment.

Samtidigt finns det begränsat med björktimmer.

– När skog ska avverkas är kanske 5 procent av den björk, säger Erik Stål.

Historisk bekämpning av löv påverkar tillgången

Bristen på björk måste spåras minst 30–40 år tillbaka i tiden, eftersom omloppstiden i skogen är lång. På den tiden var skogsägare, som till exempel Sveaskog, enormt inriktade på att producera enbart barrskog, eftersom gran och tall producerade bäst, berättar Roger Johansson, marknadschef för marknadsområde Syd på Sveaskog.

– Lövträd sågs mest som ogräs. På 1970-talet flygbesprutade vi till och med för att få bort lövträden. Konsekvenserna av det ser vi nu när vi avverkar skogarna som växte upp på den tiden, säger han.

Den björk som ändå finns, växer lite här och där i skogen. I Erik Ståls arbetsuppgifter ingår att åka och besiktiga björkbestånd för att bedöma vad som finns i rätt kvalitet och kvantitet. Sågen köper timmer inom en radie av cirka 20 mil. Längre än så är det inte värt att frakta timret.

– Björken är tung, vilket ger dyrare transporter. Ofta är det också ganska små partier som blir liggande på olika ställen. Det är ett bekymmer. Vi har terminaler mot Sveaskog så att de kan samla ihop det och köra in till oss, säger han.

Löftesrik satsning på mer björk

Vanhälls såg har sedan länge ett bra samarbete med Sveaskog kring björktimmer och Erik Stål gläds åt Sveaskogs nya satsning på produktionsskogar med björk.

– Det är fantastiskt roligt att det kommer fler björkskogar och mer björktimmer. Det betyder att vi vågar ta beslut om investeringar och satsa på framtiden – att det kan bli en fjärde generation som driver sågen vidare, säger han och berättar att sonen Arvid redan jobbar i företaget.

I Sveaskogs lövsatsning ingår både att ha minst 10 procent lövinslag i barrskogen och att öka planteringen av rena lövskogar, inte minst björk. Drivkraften bakom den nya lövsatsningen är bland annat klimatförändringarna.

– Forskning visar att blandskogar är mer motståndskraftiga mot stormar, röta, skadeinsekter och brand. Dessutom har en vi stor efterfrågan på björk från industrin. På rätt mark går att få en lönsam produktion av björk, även om den kräver intensivare skötsel, säger Roger Johansson.

Sveaskogs plantering av nya lövskogar tog extra fart under 2021 och kommer fortsätta framåt. Även om det dröjer innan de nyplanterade skogarna har vuxit upp tror Erik Stål att björksatsningen kan få ringar på vattnet.

– Sådana här satsningar för med sig att trenden ändras till att spara mer björk vid gallringar och röjningar av ungskog. Om björken får stå kvar vid gallringarna kan det slå igenom relativt fort så att vi redan inom 10–20 år kan få tillgång till mer råvara, säger han.