I Sveaskogs 37 ekoparker har naturvårdssatsningar varit en naturlig del av arbetet, exempelvis genom naturvårdsbränningar och restaurering av lövskogar. Syftet med naturvårdsåtgärderna är att främja biologisk mångfald, vilket gör det viktigt att studera faunan i ekoparkerna.

Men att bedöma om aktiva naturvårdsinsatser ger effekt är tidskrävande. Dels tar det tid att avgöra hur mycket av förändringarna som är kopplade till speciella åtgärder respektive slumpmässiga händelser, dels är förändringar av skogslandskapets arter en mycket långsam process. Det krävs långsiktig forskning, något det historiskt sett varit ont om både i Sverige och internationellt.

Effekt 20 följer upp Sveaskogs naturvårdssatsningar

För att råda bot på det sjösatte Sveaskog 2009 projektet Effekt 20 med syfte att studera och analysera naturvårdssatsningarnas effekt på fågel- och insektsfaunan. Effekt 20 stäcker sig över 25 år, och har nyligen utvidgats genom tätt samarbete med forskare från SLU. Det långa tidsspannet ger en unik chans att följa naturens långsamma processer för att få svar på om naturvårdssatsningarna ger önskad effekt.

– I ekoparkerna satsar vi extra mycket på naturvård och vi tror att effekten är positiv. Projektet hjälper oss att på ett vetenskapligt sätt se resultat. Vi kan göra analyser av förändringarna i tid och rum, säger Malin Norderman, naturvårdsspecialist på Sveaskog.

Ekoparker är viktiga för insekternas biologiska mångfald

Nyligen presenterade forskarna resultatet av insektsinventeringen som gjordes 2010-2012 i Ekopark Hornsö i södra Sverige samt Ekopark Käringberget i norra Sverige. Närliggande referenslandskap valdes ut för att tydligare studera skillnader mellan ekoparker, med en stor andel naturvårdsskog, och mer vardagligt brukade produktionslandskap. Bland annat visar resultatet att ekoparkerna har en större artrikedom av rödlistade arter än referenslandskapen.

– I södra Sverige, där man historiskt brukat mer skog, kunde vi tydligt se ekoparkernas betydelse för insekter, speciellt rödlistade arter. Man kan säga att ekoparker skyddar arterna bättre än produktionsskogar gör, säger Anne-Maarit Hekkala, forskare på SLU som medverkat vid analysen av insektsinventeringen kopplat till Effekt 20.

Unika insektsarter i ekoparkerna och vikten av död ved

I Ekopark Hornsö påträffades fyra gånger så många skalbaggsindivider än i referenslandskapet. En del är unika i ekoparken och många är dessutom rödlistade arter, bland annat raggbock, hårig blombagge och orangefläckig brunbagge.

I norra Sverige är skillnaderna mellan ekopark och referenslandskap inte lika tydliga eftersom skogarna inte har lika lång historik av brukande. Men Anne-Maarit Hekkala säger att det också kan finnas en alternativ förklaring.

– När inventeringen gjordes var ekoparkerna relativt nya, vilket gjorde att artsamhällena inte hann utvecklas mycket innan insamlingen. Min hypotes är att ekoparkerna kommer att utveckla ett större värde för insekterna med tiden, och att även ekoparkerna i norr kommer att visa större skillnader mot referenslandskapet. Det kommer att märkas under forskningens hela period, säger hon.

En annan slutsats från rapporten är att stora volymer död ved är viktig för insekterna. I södra Sverige var det särskilt viktigt just på grund av skogsbrukshistorien. Enligt Anne-Maarit Hekkala var död ved lokalt viktigare i södra Sverige, och en möjlig förklaring skulle kunna vara att det finns mindre död ved där generellt, och att insekterna rört sig till just de delarna där det finns död ved, som i ekoparken.

Malin Norderman tycker att det mest intressanta bland analyserna är skillnaderna mellan ekoparkerna och deras respektive referenslandskap.

– Forskarna såg också att artsammansättningen ser olika ut i ekoparkerna och referenslandskapen, det vill säga att båda sidorna fyller olika funktioner för olika insekter. Det blir väldigt intressant att se vad forskarna upptäcker i nästa steg, säger hon.

Stort internationellt intresse för Effekt 20

Det unika med Effekt 20 är att det är ett storskaligt projekt och ger bra underlag för att forska kring flera frågor, något som väckt intresse internationellt.

– Det finns inga liknande lika långsiktiga och storskaliga forskningsprojekt, vad jag vet ens globalt. Jag har deltagit vid internationella konferenser där forskare världen över har velat ta del av våra studier, säger Anne-Maarit Hekkala.

Insektsinventeringen inom Effekt 20 fortsätter i fem olika ekoparker och deras referensområden. Hittills har forskarna upptäckt flera starkt hotade arter och även en art som är helt ny i Sverige, plattnosbaggen. Med nya data som samlas åren 2020-2022 ska forskarna bland annat försöka hitta svaret till frågor om hur olika naturvårdsåtgärder påverkar skalbaggar under längre tid.