Lövträden frodas i mytomspunnen park tack vare Sveaskog

Den gamla engelska parken vid Forsmarks vackra 1700-tals herrgård i Roslagen var på väg att tas över av gran. Nu har parken fått ett rejält ansiktslyft, tack vare Sveaskog. Nu hoppas markägaren att ädellövträden åter ska dominera parken.

Förutom några stubbar är det svårt att ana att det nyligen här stod en tät och mörk granbacke mitt i den skira och luftiga lövvegetationen.

Granen hade under flera år tagit över allt mer av parkmiljön och hotade en av parkens mest kända byggnader, Belisars tempel från 1700-talet, kämpade mot fukten och skuggan som granarna bidrog med.

- Huset mådde inte alls bra. Några av granarna som var 50-80 år var ansatta av röta och riskerade att falla över templet. Vi ville varken riskera fler stormfällen eller mer fuktskador på templet, säger Jonas Eklund, skoglig förvaltare på markägaren Forsmarks kraftgrupp, där han står i den ljusa försommargrönskan runt templet. 

Historiskt ädellövsbestånd

Byggnaden var på vippen att stryka med när stormen Alfrida vräkte på över Uppland under nyårshelgen. Redan innan Alfrida hade det börjat uppstå vindfällen nära templet och med planerade naturvårdshuggningar i angränsande skog som öppnade upp för vinden insåg Forsmarks kraftgrupp att det var dags att få bort granarna från templets närhet. 

Förutom att rädda templet skulle ett borttagande av gran även gynna det historiska ädellövsbeståndet, bestående av ek, lönn, bok, tillsammans med inslag av lind och ask, den engelska parken i Forsmark. Nu ett par månader senare när grönskan tagit sig går det att visualisera hur det kommer se ut här. Sedan arbetet med borttagning av granen avslutades syns knappast några spår av maskiner i terrängen.

- Vi är väldigt nöjda och resultatet av arbetet blev estetiskt tilltalande, säger, säger Jonas Eklund. 

Känsliga kulturmiljöer kräver stort kunnande

Forsmarks herrgård och bruk, och skog- och haglandskapet runtomkring, är en historisk kulturmiljö med mängder av spår från järnmalmsutvinning och den tidiga industrialiseringen. Att genomföra skogsskötselåtgärder i den här typen av känsliga kulturmiljöer kräver stort kunnande och mycket hänsyn.

- Vi gick igenom allt med både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i förväg. Vi hade även samråd på plats innan vi fick tillstånd där handläggarna på Länsstyrelsen var mycket positiva till åtgärden kring templet för att rädda byggnaden.

- Vi har avverkat under period med tjäle och kyla, fällt träden nära templet manuellt och använt oss av lokala entreprenörer med lång erfarenhet för att miminera risken för skador på mark och byggnad, säger Ronnie Andersson.

I avtalet mellan Sveaskog och Forsmarks kraftgrupp ingick även naturvårdsinsatser i skog som angränsar till parken. Även här var huvuduppgiften att hugga fram ädellövskog och gamla tallar. Men efter inventering fick markägaren och Sveaskog tänka om.

- När vi var ute med Skogsstyrelsen kunde vi tillsammans konstatera att delar av den avverkningsanmälda marken är en artrik kalkbarrskog som är att betrakta som nyckelbiotop. Så den delen av granbeståndet sparades medan resterande utfördes som en naturvårdshuggning, säger Ronnie Andersson.

Naturbete på sikt

I den del av skogen som angränsar till själva parken är planen, från Forsmarks kraftgrupps sida, att på sikt införa naturbete med får. På så sätt hoppas man återskapa en landskapsbild som gått förlorad i och med att betesdjuren försvann och granen tog över.

- Förhoppningsvis kan vi ha djur här inom några år och som kan hålla bort sly, säger Jonas Eklund och Ronnie Andersson fyller i:

- Det här är en miljö som historiskt har varit betad så att åter låta djur beta här skulle vara en bra insats, säger Ronnie Andersson.

Parken restaurerades under vintern 2019. En insats i omtyckt natur – även om syftet är att förstärka naturvärden - lämnar få oberörda. En del närboende har varit oroliga för förändringen i parken där åtgärden gjorts.

- Vi borde ha informerat allmänheten bättre och berättat varför vi tog bort granen och hur vi hoppas att parken ska se ut framöver, säger Jonas Eklund.

 

Fakta Engelska parken

  • Engelska parken vid Forsmarks herrgård har anor från 1700-talet och präglas av slingrande gångstigar, lummig grönska och anlagda kanaler. De mest kända byggnaderna är Belisars tempel och Eremitens hydda.
  • Engelsk parkstil präglas av en mjuk grönska som ska skapa en känsla av att naturen växer fritt. Den andra dominerande parkstilen är den franska som präglas ett mer tuktat ideal med raka gångar, kvadratiska gräsmattor och blomsterrabatter. 
  • Parken vid Forsmarks herrgård räknas idag som en av de bäst bevarade engelska parkmiljöerna i Sverige. Parken har även gått till final i tävlingen Sveriges vackraste park där den kom på en fjärde plats.
  • Belisars tempel

  • Mjuka konturer som följer landskapet är kännetecknande för den engelska parkstilen.

  • Avverkning av gran ska skapa ett mer lövdominerat landskap - både inne i själva parken men även i den omkringliggande skogen

  • Eremitens håla, en typisk detalj i engelska parker

  • En bro med inspiration från Kina över en anlagd kanal är också en typisk detalj i en engelsk park

  • En vacker blodbok trivs i parken

  • Kanaler som slingrar sig fram är ett måste i en engelsk park

  • Forsmarks herrgård från mitten av 1700-talet

För mer information: