I slutet av augusti träffades representanter från Sveaskog och samebyarna från Arjeplog som ingår i projektet Mähttse för en heldag i skogen längs Piteälven i Norrbotten. Här har Sveaskog mycket mark och det är också viktiga betesmarker för samebyarna.

Dagens huvudrollsinnehavare var ordförande i Ståkke sameby, Kjell Larsson, samt Stig Lundmark, områdesledare i Arvidsjaur. Dessa två förevisade tillsammans och berättade om fyra olika försök, vad som gjorts och hur de tillsammans kommit fram till lösningar. Det handlade om en röjning, två anpassade gallringar samt en planerad slutavverkning.

- Här har Sveaskog planerat i nära samarbete med samebyn, huvudsyftet är att bevara och utveckla betesförutsättningarna för renarna, sade Stig.

Johan Lundbäck, forskningskoordinator på Sveaskog gick igenom vilka forskningsprojekt Sveaskog leder och deltar i kopplat till lavtillväxt och anpassningar till renskötseln samt vad som ligger i startgroparna. 

Karl Tiger, samrådsansvarig i Norrbotten, menade att Sveaskog har utmaningar kopplat till ungskogar på magra marker, en typ av mark och skog som är viktiga både för Sveaskog och samebyarna och som det finns stora arealer av i Norrbotten.

- Ur ett historiskt perspektiv var vi överens om att dåligt skötta ungskogar på magra marker skapar gruppställda och klena bestånd som både skapar utmaningar för bägge parter. Dialogen handlade mycket om hur löser vi dessa på bästa sätt och hur arbetar vi framåt för att inte hamna i samma situation igen, sade Karl.

Från samebyarnas perspektiv var en viktig fråga hur ris och toppar i avverkningar och gallring påverkar möjligheten till bete och lavtillväxt.

Lars Jacobsson, samrådsansvarig i Västerbotten, och Karl Tiger menar bägge att det är viktigt att Sveaskog vågar röja och gallra hårdare på lavmarker.

- För att komma vidare i samplaneringen så är det viktigt att vi vågar röja och gallra hårdare på dessa marker, vi har under lång tid haft en lite för schabloniserad skötselinstruktion och vi behöver fortsätta utveckla arbetssätten i hela kedjan hos oss, vi kan förstå att samebyarna har upplevt en viss tröghet i dessa frågor, sade Lars.

- Vår framtida förhoppning är att renskötarna i fält kan se att vi hanterar marklavresursen på ett bättre sätt, det skulle bespara oss mycket diskussioner och en bättre samsyn hur vi ska bruka skogen, menade Karl.

Malin Brännström från Silvermuseet i Arjeplog, är projektledare.

- Just sådana här dagar, när vi kan vara ute tillsammans i skogen och prata om gemensamma frågor är väldigt viktiga för att förstå varandras förutsättningar och komma vidare i diskussionerna. Projekt Mähttse ska vara en plattform för bra dialog på lokal nivå och det tyckte jag att vi tillsammans lyckades med den här dagen, sammanfattade Malin.