Om inte skötseln av skogen anpassas till klimatförändringarna kan framtida skogsproduktion vara allvarligt hotad. En ökad användning av lövträd, främst björk, för produktion av råvara till skogsindustrin är en åtgärd som bidrar till att sprida riskerna i skogen.
I en sammanställning av Skogforsk visas på lövträdets och lövskogens stora värden, som ett mångsidigt virke och en snabb tillväxt med god förmåga att binda kol och ersätta fossila produkter. Dessutom lyfter man fram att många av skogens hotade arter är knutna till just lövskog.
Lövskogens och lövträdets roll förutspås därför bli allt viktigare då variation i skogen behövs för att sprida riskerna i takt med att stormar, torka och bränder blir allt vanligare. Björken är mer vindhärdig under blåsiga vintrar, med större motståndskraft mot rotröta och skadeangrepp.
– Det är bättre att möta ett förändrat klimat med tre trädslag än med två, och då är det logiskt att bygga vidare på ett inhemskt och välkänt trädslag som redan finns etablerat i landet, säger Sveaskogs skogsbrukschef Fredrik Klang och tillägger:
– Förbättrad skötsel och ökad lönsamhet för björken leder även till ett bättre nyttjande av ett trädslag med stor potential.
Förädlad björk är bättre rustad för klimatförändringar
Björken är Sveriges i särklass vanligaste lövträd med dryga 12 procent av det totala virkesförrådet, det vill säga den skog som är tänkt att avverkas. Och suget efter björktimmer ökar, i både Sverige och internationellt. Intresset hos skogsägarna för att odla andra trädslag än gran är i spåren efter stormar och granbarkborreangrepp påfallande stort.
Dessutom växer björken fort. Efter fyra växtsäsonger kan träden vara sju meter höga. I Mellansverige går det att slutavverka björk efter 35 – 40 år.
Men merparten av all björk i den svenska skogen är naturligt föryngrad, genom självsådd. Ska björken bli ett hållbart och kommersiellt intressant komplement till tall och gran, samtidigt som den bidrar till göra skogen bättre rustad att hantera ett förändrat klimat, krävs dessutom förädlade plantor av hög kvalitet. De kan anpassas efter växtplatsens förutsättningar och planteras där det är som mest gynnsamt. Och ger då bättre virke och omkring 20 procents högre tillväxt än självföryngrad björk.
– Vi vill bana väg för ett jämnt flöde med björktimmer. Och finessen med förädlad björk är förutom hög kvalitet att den växer fort och på kort tid överstiger klövviltets beteshöjd, säger skogsvårdschef Anna Stridsman, Sveaskog marknadsområde syd.
Nytt projekt för björk i norra Sverige
Svenska Skogsplantor, som ingår i Sveaskogkoncernen, skördar idag förädlade björkfrön på flera platser i södra Sverige. Men i Norrland har det sedan 1990-talet inte funnits förädlat björkfrö. Där har i stället plantor från finska fröplantager använts.
Med en ökad efterfrågan på björkplant tittar nu Skogforsk i Sävar utanför Umeå, i samarbete med Sveaskog, på hur förädlingen av björk kan bli effektivare. Frön framtagna specifikt för respektive växtplats, som växer avsevärt snabbare än självföryngrad björk, är ett sätt.
Anledningen till projektet är att det i norra Sverige blivit allt vanligare att ungskogar blir multiskadade, med fler skador som påverkar trädens vitalitet, tillväxt och överlevnad.
– På dessa områden kan man istället plantera björk, som visserligen riskerar att betas men som snabbare blir högre än älgen kan nå och inte angrips lika lätt, säger Sara Abrahamsson på Skogforsk, som ansvarar för förädlingen av björk i norra Sverige.
I Sävar anläggs nu två fröplantager i växthus för att dels få avelsträden att blomma tidigare, dels för att inte störas av något externt pollen. Redan om två år kan man där börja skörda förädlat björkfrö som kan användas i norra Sverige.
– Det är avsevärt mycket snabbare än vad som är möjligt för tall och gran, konstaterar Sara Abrahamsson.
Fakta
- År 2018 planterades 1,3 miljoner björkplantor i Sverige. Detta kan jämföras med de 175 miljoner tallplantor och 195 miljoner granplantor som planterades samma år.