- På Sveaskog har vi höga ambitioner kring vårt brandförebyggande arbete. Så snart det är förhöjd brandrisk, fyra eller högre, samråder vi med våra entreprenörer och då är det direktkontakt som gäller, säger Erik Nyberg, skogsskötselspecialist, som håller ihop brandfrågorna på Skogsbruksenheten i Sveaskog tillsammans med Sveaskogs skogsbrukschef Gisela Björse.

I grunden är det de branschgemensamma riktlinjerna som gäller, som Skogforsk, skogsbranschen, och andra intressenter arbetat fram och enats kring.

God beredskap

Erik har genom åren bidragit i släckningsarbetet kring flera skogsbränder. Han företräder också Sveaskog i branschgemensamma fora kopplat till brandfrågor. Därmed har han kunnat se på nära håll hur arbetet utvecklats över tid.

- En stor och viktig förändring från samhällets sida är att det numera inte är kommunernas räddningstjänster utan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som står för brandflygplan och helikoptrar. Det har ökat snabbheten och tillgången till den släckningshjälp som de ger.

Erik Nyberg

- På Sveaskog har vi förbättrat utrustningen och rutinen kopplat till främst eftersläckningsarbetet. Det är där vi kan göra störst skillnad eftersom det i regel är räddningstjänsten som bekämpar bränderna och vi som efterbevakar dem.

Utöver det är nämnda samråd, som pågått under ett antal år, en mycket viktig pusselbit för att se till att bränder inte uppstår i skogsbruket, framhåller Erik.

- Sedan har både vi på Sveaskog och våra entreprenörer lärt oss att vidta fler försiktighetsåtgärder. Det är många små och förhållandevis enkla saker som kan göras för att förhindra att brand uppstår, som att plocka av banden på maskinerna eller köra på nätterna, innan arbetet behöver ställas in helt.

Det man vill undvika genom att plocka av banden är gnistbildning, som kan uppstå när stål slår mot sten.

Många orsaker till brand

Bara en eller ett par procent av skogsbränderna orsakas av skogsbruksverksamhet. Information om dessa bränder och tillbud rapporteras varje år in till Skogforsk, som sammanställer data så att skogsbranschen kontinuerligt kan utveckla sitt brandförebyggande arbete.

Lägereldar/grillning, tågtrafik, rökning och liknande är andra exempel på brandorsaker, och vissa år startas många skogsbränder av åsknedslag.

- Så var det till exempel med de flesta stora bränderna 2018, där de mest kända är bränderna kring Kårböle. Totalt brann cirka 8 400 hektar skog i Ljusdals kommun och av dessa låg cirka 2 400 hektar på Sveaskogs mark, minns Erik som arbetade i området.

Helikopter i full färd med att bekämpa skogsbranden 2018.

Och han har ett tips inför sommarsäsongen 2024:

- Den som vistas i skog och mark enligt Allemansrätten bör ladda ner MSB:s app ”Brandrisk ute”. Den är bra! I delar av landet krävs ett ganska extremt läge innan man går ut med eldningsförbud, så lyssnar man bara på den informationen kan man få för sig att det är riskfritt att elda. I appen får man rekommendationer även vid lägre brandriskförhållanden som är bra att beakta. Sedan ska man förstås alltid vara varsam när man hanterar eld i naturen oavsett brandrisk, och aldrig lämna glöd som inte slocknat helt. Det krävs mindre än man tror för att starta en skogsbrand!

Hur ska man agera om man ser att det brinner i skogen?

- Finns det risk för att det är en skogsbrand ska man ringa 112. Men det är en bra fråga, för ibland kan det faktiskt handla om en planerad och kontrollerad naturvårdsbränning. Då har vi meddelat det innan till SOS Alarm, så de kan vanligen avgöra om larmet gäller en skogsbrand eller en planerad bränning. Naturvårdsbränningar meddelas ofta även i lokala medier, säger Erik.