Vad är biologisk mångfald?

Begreppet biologisk mångfald beskriver variationen av liv på jorden, det vill säga växter, svampar, djur och mikroorganismer. Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar mångfald av arterna, mångfald av deras livsmiljöer (olika naturtyper och landskap) och mångfald av arvsanlag inom varje art (genetisk variation).

Varför är det viktigt med biologisk mångfald?

Ju fler arter som finns i ett ekosystem desto mer robust är ekosystemet för framtida miljöförändringar. En stor yta med endast en art är väldigt känslig för till exempel nya sjukdomsalstrande bakterier, brand eller ett kyligare klimat. Så för att jordens ekosystem ska vara robusta, och inte kollapsa vid förändringar, krävs att vi har en mångfald av ekosystem, av arter och av arvsanlag hos varje art. Det innebär till exempel att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns i skogslandskapet kan leva kvar där.

Vilka är de största hoten mot biologisk mångfald?

Hoten består främst av olika former av mänsklig påverkan. Till exempel förstör vi människor de naturliga livsmiljöerna för många organismer. När den naturliga miljön för en art försvinner och det inte finns någon liknande miljö att flytta till klarar sig inte arten, utan dör ut.

Även miljögifter och klimatförändring kan ha stor påverkan på den biologiska mångfalden. Det är dock viktigt att förstå att det även finns hot som inte är direkt kopplade till mänsklig aktivitet, till exempel när en svamp hotar andra organismer såsom alm- och asksjukan.

Hur påverkar skogsbruket den biologiska mångfalden?

Precis som annan mänsklig påverkan har skogsbruket inverkan på den biologiska mångfalden. Arter som kräver skuggiga miljöer påverkas negativt vid avverkning, medan arter som trivs bäst i ljusa miljöer kan påverkas mer positivt.

När vi planerar avverkningar är det noga att ta hänsyn till känsliga biotoper, där den biologiska mångfalden är stor. Men skogsbruk är inte bara avverkning utan en rad åtgärder och aktiviteter som präglar skogen i olika stadier. Röjning, gallring, vägdragning, plantering, aktiv naturvårdande skötsel med mer påverkar arters livsmiljöer på olika sätt. 

Här har maskinlaget föredömligt placerat sentida död ved av lägre kvalitet in i hänsynen efter avverkningen, för en bättre naturvård.

Hur arbetar Sveaskog med att bevara den biologiska mångfalden?

Vi har satt av ungefär 500 000 hektar hektar produktiv skogsmark för naturvård. I dessa naturvårdsskogar arbetar vi aktivt för att bevara och förstärka den biologiska mångfalden. I våra produktionsskogar, det vill säga de skogar där vi bedriver skogsbruk, planerar vi noga så att vi kan bevara sammanhängande skogsområden, spara enstaka äldre träd, lämna kvar död ved med mera, för att göra minsta möjliga skada på den biologiska mångfalden. I de brukade skogarna bidrar ett optimalt plantval, inslag av löv, en etablering av sammanhängande grön infrastruktur och insatser för att påskynda en återhämtning av ekologiska värden till att stärka den biologiska mångfalden

Vad är död ved?

Död ved är ett samlingsnamn för döda träd, liggande eller stående; högstubbar där trädkronan brutits av; samt annat trädmaterial där förmultning och andra nedbrytande processer satt igång. Död ved fungerar som livsmiljö åt framför allt insekter och svampar, men är också viktiga för en del mossor och lavar.

Stående död ved.

Vad är nyckelbiotoper?

En nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket höga naturvärden och stor betydelse för den biologiska mångfalden utifrån en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö. I en nyckelbiotop finns oftast rödlistade arter. Sveaskog har idag nästan 15 000 nyckelbiotoper på sina marker, vilket omfattar en yta på motsvarande cirka 164 300 fotbollsplaner.

Vad är rödlistade arter?

Det är arter som experterna bedömer riskerar att dö ut. Därmed hamnar de på den så kallade rödlistan, som tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer och uppdateras vart femte år. Den senaste uppdateringen skedde 2020.

Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori. I korthet gäller följande kategorier:

1. Artens population minskar kraftigt
2. Populationen har en begränsad utbredning som minskar
3. Populationen är liten och minskar
4. Populationen är mycket liten eller har mycket begränsad förekomstarea vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer, men det pågår inte nödvändigtvis någon minskning.
5. Beräkningar av utdöenderisk indikerar att det finns minst 5 procent risk att arten dör ut inom 100 år.

Hur många rödlistade arter finns det i Sverige?

I den senaste rödlistan från 2020 finns 4 273 rödlistade arter, varav 2 249 bedömdes som hotade arter. Det totala antalet arter i Sverige uppges vara cirka 65 000. Sedan rödlistan infördes 2000 har antalet rödlistade arter ökat gradvis allt eftersom fler sällsynta arter bedömts. Så att antalet arter på listan ökat beror på bättre kunskap om arterna och inte på grund av nya hot.

Samtidigt fanns det år 2020 flera exempel på arter det visat sig gå bättre för, både tack vare åtgärder och ökad kunskap.

Varglav.

Hur många rödlistade arter finns det i skogen?

Ungefär hälften av alla rödlistade arter är på olika sätt knutna till skogen. Av dem är cirka 75 procent rödlistade på grund av att de har populationer som minskar, 10 procent på grund av att de är mycket ovanliga och har små populationer, 10 procent för att de är dåligt kända. Resterande 5 procent är rödlistade för att de försvunnit från Sverige.

Ska vi vara oroliga för den biologiska mångfalden?

Vår kunskap om olika arters utdöende förbättras hela tiden, vilket gör att vi kan sätta in mer effektiva åtgärder. Till exempel har vi lärt oss att det är viktigt att lämna död ved och utvalda träd vid avverkning, eftersom det minskar konsekvenserna för den biologiska mångfalden.
Men allt som rör skogens kretslopp är långsamt och tar tid, så vi vet ännu inte vilken långsiktig betydelse olika åtgärder har för den biologiska mångfalden i stort.

Hur mäter man och följer upp den biologiska mångfalden?

År 1993 skrev Sverige under FN:s konvention om biologisk mångfald, ett internationellt avtal där de länder som skrivit under förbinder sig att vårda sin biologiska mångfald och använda den på ett hållbart sätt så att den inte förstörs eller tar slut. Förutom Sverige är det drygt 190 (år 2018) andra länder som har skrivit under konventionen.

Utifrån konventionen har Sverige tagit fram 16 miljökvalitetsmål som på olika sätt berör arbetet med biologisk mångfald. För skogens del är miljömålet Levande skogar mest relevant. Varje miljökvalitetsmål har en rad preciseringar och ett antal etappmål som följs upp.