Debattartikel: ”Vi kan balansera flera intressen i skogen”

Det svenska skogsbruket och Sveaskog befinner sig i en omställning. Vi arbetar för att vårt skogsbruk ska bli mer varierat så att vi i framtiden både ska ha livskraftiga skogar och kunna bidra med råvara. Det handlar om att stärka skogarnas långsiktiga vitalitet och växtkraft, motverka negativa effekter av klimat­förändringar, säkerställa den biologiska mångfalden, utveckla samexistensen med renskötseln och främja trivsel i skog och mark.

Svenskt skogsbruk har genomgått omställningar förr. Efter en lång period av dimensions­avverkning och blädning, som i början av 1900-talet resulterade i stora arealer restskogar (gles skog som kan uppstå på grund av ensidigt uttag av de större träden eller vara ett resultat av storm eller snöbrott), bestämde man sig för att börja om genom att kalavverka och nyplantera med tall och gran. Dessa relativt enformiga skogar skapade förutsättningar för ett storskaligt effektivt skogsbruk i världsklass.

Med tiden började man även se till andra intressen i skogen. Utöver att försörja industrin med virke, började områden sättas av för exempelvis naturvård och friluftsliv. Även om avsättningarna kontinuerligt har fortsatt att öka har trakthygges­bruket blivit alltmer ifrågasatt.

Denna utveckling har i dag skapat en ohållbar situation för skogsbruket. Att enbart fortsätta med avsättningar för att tillfredsställa alla intressen i skogen är en återvändsgränd för samhället och det svenska skogsbruket. Vi vill visa att vi kan balansera flera intressen i samma skog. Genom ett mer varierat skogsbruk kan vi skapa värde för industrin, klimatet, biologisk mångfald, renskötseln, friluftsliv, jakt och fiske.

Vi ser även ett ökat intresse för gröna kolatomer och våra marker från energi-, stål-, transport- och infrastruktur­sektorerna samt utifrån nuvarande säkerhets- och försvars­behov.

Ansvaret för att balansera alla dessa intressen och optimera värdeskapande, samt att bedriva ett mer varierat skogsbruk, är Sveaskogs fokus framåt. Här är några prioriterade frågeställningar och perspektiv:

  1. Skogens tillväxt och brukande i kombination med en avvägd balans av intressen i skogen kommer att avgöra våra avverknings­beräkningar framöver.
  2. Det behövs en förståelse för att det nya normala på marknaden är minskad avverkning och högre priser. Efterfrågan kommer att överstiga tillgången och vi kommer ha fler och andra kundsegment för våra produkter framöver.
  3. Kan vi vara båda skogsägare och skogsindustri långsiktigt – eller är det en omöjlig kombination för att hantera flera intressen och värden i skogen?
  4. I ett mer varierat skogsbruk blir nuvarande fokus på enskilda arter i artskydds­arbetet ganska ointressant. Vi kommer i stället att behöva utgå från hela skogsmiljöer och deras utveckling över tid, både historiskt och framåt.
  5. Vi utvärderar certifieringen FSC som utgångs­punkt för vårt skogsbruk. Vi anser att vi i flera skogsbestånd behöver gå utöver FSC med en ”forest plus”-primärprodukt.

Vad innebär ett varierat skogsbruk? I ett sådant används flera olika skötsel­åtgärder inom ramen för ökad natur­anpassning för att efterhärma störningar som de boreala skogarna är anpassade till. Målinriktad skötsel behövs för att forma framtidens skog ur dagens unga och medelålders, ofta ganska ensartade, skogar. Några konkreta exempel:

  • För att öka mängden lövträd behöver vi ta vara på den föryngring av lövträd som kommer naturligt och sedan aktivt röja och gallra så att lövandelen ökar i den växande skogen. Det är mer effektivt än att bara vänta tills det är dags att avverka de svenska ofta starkt barrdominerade skogarna.
  • För att öka handlings­friheten i ett föränderligt klimat kommer vi behöva tillgång till fröer och plantor från flera olika trädslag.
  • För att gynna biologisk mångfald är oftast aktiva skötsel­åtgärder snabbast och mest effektiva. Det kan handla om borthuggning av gran i närheten av stora lövträd där granen annars lätt tar över, kontrollerad naturvårds­bränning på tallmarker, samt återställande av våtmarker.

Sveaskog kommer fortsätta utveckla det varierade skogsbruket med olika skötsel­åtgärder och anpassningar som vi gärna visar upp och diskuterar med vår omvärld. Samtidigt är läget tydligt; om svenska och europeiska politiker och myndigheter i lagstiftning och regelverk alltför ensidigt fokuserar på vissa avverknings­metoder eller förenklar och polariserar handlings­alternativen – antingen maximerad produktion eller avsättning för att lämna skogen orörd – kommer vi inte klara av omställningen av skogen och skogsbruket. Vi efterfrågar därför en bredare och helt nödvändig debatt om hur framtidens skogar ska se ut och hur vi ska forma dem.

Erik Brandsma, vd Sveaskog