Sveaskog lanserar ny inriktning för hållbart skogsbruk

– Med den nya inriktningen avser Sveaskog att förena en fortsatt hög och säker virkesleverans med storskaliga insatser för ökad biologisk mångfald. Vi vill på ett kraftfullt sätt bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet liksom EU:s biodiversitetsmål. De åtgärder vi nu presenterar syftar till att öka den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften mot klimatpåverkan i skogsmarken, säger Sveaskogs styrelseordförande Eva Färnstrand.

Under 2020 har Sveaskog arbetat fram en ny långsiktig strategi. Bland utgångspunkterna är att hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som klimathotet och att åtgärder för klimatet inte kan sättas före åtgärder för biologisk mångfald. En skogsmark med en försvagad biologisk mångfald är också mer känslig för klimatförändringar.

– Precis som andra skogsbolag kan Sveaskog se problem på grund av högre temperaturer. Ökade skador vid storm, torka, ökade insektsangrepp, rötskador, svårigheter med grobarhet vid föryngring och fler arter av klövvilt som vandrar längre norrut är exempel. Sveaskog måste klimatanpassa skogen och genomföra åtgärder för en ökad biologisk mångfald. Det finns inga alternativ, säger Sveaskogs VD Per Matses.

I ett första skede har Sveaskog beslutat att under kommande femårsperiod genomföra följande åtgärder inom tre olika landskapstyper: De brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogarna. Dessa åtgärder ska bidra till nationella och EU-gemensamma mål för klimat och biodiversitet.

De brukade skogarna

1. Optimalt plantval för ett förändrat klimat: Vid nyplantering väljs plantor med speciellt utvecklade egenskaper, optimala för platsen och väl anpassade för dagens och framtidens klimat och därmed med större motståndskraft mot skadeangrepp av olika slag. Vi planerar alltid för 10% lövinslag i barrskogen, och ökar planteringen av rena lövskogar. Detta ökar samtidigt de ekologiska värdena i det brukade landskapet då till exempel mer död lövved kommer att finnas.

2. Nytt program för ekologiskt funktionell naturhänsyn: Delar av våra lågproduktiva skogar och den hänsyn som lämnas vid avverkning kan få ökade ekologiska värden med hjälp av naturvårdande skötselåtgärder, till exempel framhuggning av stora tallar eller ekologiskt värdefulla lövträd. Detta är avgörande för att skapa en funktionell infrastruktur i våra skogslandskap och snabbt leverera hänsynsytor med höga ekologiska värden. Att göra dessa åtgärder storskaligt och systematiskt kommer generera höga ekologiska värden i produktionsskogarna i en helt annan skala än tidigare, i kombination med att olika hänsynsytor kopplas ihop via en grön infrastruktur för att underlätta arternas spridning.

3. Hyggesfritt i de brukade delarna av de mest besökta ekoparkerna: Övergång till hyggesfritt, som till exempel mosaik- eller luckhuggning, på brukad areal i de fem mest publika ekoparkerna. Detta kompletterar de fyra försöksområden Sveaskog redan har och kan bidra till att de fem mest publika ekoparkerna får ökade upplevelsevärden för rörligt friluftsliv och naturturism. Avser i första hand Omberg, Halle-Hunneberg, Böda, Raslången och Hornslandet.

4. Hyggesbegränsning i areal och lokalisering baserat på landskapspåverkan: Vi kommer att utreda hur en begränsning av storlek på hyggen, utöver de kriterier som Sveaskog idag följer inom ramen för certifieringen FSC, kan göras för att på bästa sätt bidra till etablering av en grön infrastruktur.

5. Initiativ för förbättrad samexistens med rennäringen: För att bättre samordna den övergripande planeringen för skogsbruk och renbete vill vi få till stånd en gemensam landskapsplanering i dialog med rennäringen. Med ett nytt webbaserat verktyg, som behöver vidareutvecklas och implementeras tillsammans med rennäringen, kan landskapet åskådliggöras i olika tidshorisonter. Vi eftersträvar ett fungerande mångbruk på Sveaskogs marker.

6. Utökad röjning och gallring i renskötselområdet: Röjning och gallring är av samebyarna ofta efterfrågade åtgärder i renskötselområdet. Framkomlighet i landskapet underlättas för renskötseln samtidigt som förutsättningarna för marklavstillväxt gynnas då ljusinstrålningen till marken ökar i samband med utglesning av unga och medelålders skogar. I särskilt viktiga områden exempelvis kring en flyttled kan uttaget ökas för att ytterligare glesa ut beståndet och underlätta flytt av renhjorden. I hela norra Sverige, där Sveaskogs mark sammanfa​ller med renskötseln, ska vi omsorgsfullt röja och gallra för att gynna renens huvudföda, marklevande lavar. Insatserna ska anpassas till önskemål från samebyarna för att ge god effekt.

Vattnet i skogen

7. Våtmarksprogram med 100 nya våtmarker: Ett våtmarksprogram för de närmaste 5 åren med noggrann angivelse av lokal samt väl synligt även på hemsidan. Vi kommer att skapa/återskapa i genomsnitt 20 våtmarker per år (från nuvarande 3-5 per år) med mål om att minst hälften av dessa är större än 2 hektar. Vi ska söka samarbete med myndigheter, föreningar och andra markägare.

8. Återställa 10 rinnande vattendrag: En stor del av alla svenska bäckar, åar och älvar är rensade för timmerflottning eller kraftutvinning. Detta har haft stor negativ påverkan på de ekologiska värdena i vattnen. I Mörrumsån och dess biflöden har vi sett den närmast explosiva återhämtningskraft som finns vid ekologiskt funktionell restaurering. I samarbete med länsstyrelser och lokala föreningar väljer vi tio särskilt värdefulla vattensystem, och påbörjar med noggrann planering och varsamhet en återställning.

Naturvårdsskogarna

9. Harmonisering med nationella och EU-mål: Sveaskog avser bidra till nationella miljömål och EU:s biodiversitetsstrategi 30/10, där 30 procent av skogsmarken har ett skydd i vid bemärkelse, varav 10 procent ska vara ett strikt skydd. Vad gäller de 10 procent med strikt skydd så handlar det för oss om att öka mängden formella avsättningar som Sveaskog äger, dvs mer naturreservat (med juridiskt skydd enligt Miljöbalken) eller naturvårdsskogar (med formellt skydd genom avtal) i ekoparker. Idag är siffran för formella avsättningar räknat på all vår skogsmark ca 7%.

10. Utökat program för naturvårdande skötsel: En stor del av våra naturvårdsskogar (100 000 hektar) behöver återkommande naturvårdande skötsel för att de ekologiska värdena ska bibehållas och utvecklas. Åtgärderna som åsyftas är allt ifrån avverkning av barrträd för att gynna lövträd i äldre skogar, röjning/gallring i yngre skogar med samma syfte, översvämma eller bränn skog, till punktinsatser att skapa mer död ved, solbelysta bryn och hävdade miljöer. Sveaskog planerar att de närmaste åren öka den årliga arealen naturvårdande skötsel från ca 1 000 ha till 3 000 ha.

11. Ökad satsning på lövnaturskogar: I Sveaskogs naturvårdsskogar ska vi särskilt främja skogar med löv och ädellöv, som det idag finns en stor brist på och som många skogslevande arter behöver. Nu mer än fördubblar vi Sveaskogs insatser för att återskapa goda ekologiska strukturer och livsförutsättningar. Vi ska öka gallring av barrträd för att gynna lövträden, översvämma eller bränna skog, skapa mer död ved och genomföra åtgärder så att fler skogsbryn blir solbelysta. Vi kommer också att pröva hyggesfria skogsbruksmetoder i flera av Sveaskogs ekoparker.

12. Kontinuitetsskogar i nordvästra Sverige: I nordvästra Sverige planerar Sveaskog att skydda all identifierad kontinuitetsskog över 140 år, cirka 14 000 hektar, som inte redan ingår i bolagets naturvårdsskogar.

– Det här innebär att Sveaskog aktivt kommer att bidra till EU:s mål om 30 procent skydd för all skogsmark, varav tio procent formellt skyddad mark, säger Eva Färnstrand.

– De utmaningar som idag finns i skogen kräver nya arbetssätt och fördjupade samarbeten. Vi behöver klara hela pusslet, att skydda och stärka den biologiska mångfalden, att vi har skogar som har ett nettoupptag av kol för att klara klimatutmaningen och samtidigt leverera nödvändig råvara till klimatomställningen. Sveaskog kommer därför att söka samarbete med en lång rad aktörer och organisationer. Det arbetet börjar nu, säger Per Matses.