Skogsstyrelsen använder en särskild metod för att inventera skogar med mycket stor betydelse för skogens växter och djur, så kallade nyckelbiotoper. Under den inventering som gjordes hösten 2018 av nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen använt en ny, utvecklad version av metoden i nordvästra Sverige.

Nordvästra Sveriges skogar skiljer sig från de övriga skogarna i norr eftersom det här finns större områden och en större koncentration av skogar med höga naturvärden.

– Det kommer framöver att ställas högre krav än tidigare på vilka naturvärden som finns för att ett skogsområde ska bedömas ha mycket stor betydelseför växter och djur i nordvästra Sverige. Därmed har vi fullgjort uppdraget från regeringen att ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna när vi identifierar nyckelbiotoper i området, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Skogens karaktärsdrag avgör

Den utvecklade metoden innehåller en rad kriterier som ska vara uppfyllda för att skogen ska anses vara en nyckelbiotop. Kortfattat innebär de nya bedömningarna som nu införs i nordvästra Sverige att ytterligare ett kriterium ska vara uppfyllt för att ett område ska anses vara en nyckelbiotop jämfört med tidigare. Detta gäller enbart mindre objekt (under tio hektar för tallskog och under 20 hektar för granskog). 

Kriterierna handlar bland annat om karaktärsdragen i skogen, rödlistade arter, kvalitén på död ved och naturvärdesträd. I de delar av Norrbottens län som ingår i området nordvästra Sverige, kommer det att krävas ytterligare ett kriterium oavsett hur stort objektet är. 

Registrering av en nyckelbiotop är inte en skyddsform eller beslut om förbud mot avverkning. Syftet med en inventering av nyckelbiotoper är att få bättre kunskap om var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla skogar.

– Vi bedömer naturvärden och inte bevarandevärden. Det är ett kunskapsunderlag om skogen som vi tar fram. Utvecklingen visar att det är olämpligt att koppla begreppet till olika regelverk som till exempel certifieringen. Så var det inte tänkt från början, säger Herman Sundqvist.

Påverkar inte Sveaskogs naturvårdsarbete

– Sveaskog ser positivt på samverkansprocessen runt nyckelbiotoper som lett fram till utveckling av metodiken, säger Peter Bergman, naturvårdschef på Sveaskog. 

Sveaskog bestämde redan 2002 att göra långsiktiga naturvärdesavsättningar motsvarande 20 procent av vår produktiva skogsmark. Här ingår alla av oss kända nyckelbiotoper, och även en del områden med naturvärden som inte når upp till nyckelbiotopsklass. 

– Den korrigering av gränsen för nyckelbiotoper som nu föreslås i nordväst förändrar därför inte principiellt hur Sveaskog prioriterar områden som ingår i våra naturvårdsskogar, här omfattas redan områden som håller nära nyckelbiotopsklass tillsammans med alla kända nyckelbiotoper, förklarar Peter Bergman. 

– Vår ambition är att avsätta 630 000 hektar skog för naturvård fördelat på ekoparker 110 000 hektar, naturvårdsskogar 300 000 hektar och naturhänsyn i produktionsskog 220 000 hektar. 2018 var 15 procent (458 000 hektar) av arealen avsatt för naturvård som hela skogar eller skogsområden. Till detta kommer hänsynskrävande biotoper, kantzoner utmed vatten och myr eller enskilda träd, trädgrupper och högstubbar som lämnas vid avverkning, säger Peter Bergman.

För mer information