Efter några år som officer inom Försvarsmakten gjorde Nils Nilsson slag i saken och utbildade sig till jägmästare. I dag är han avverkningsledare på Sveaskog i Lycksele.

Vad innebär rollen som avverkningsledare?
– Min främsta uppgift är att hjälpa maskinlagen att prestera så bra som möjligt. Jag ansvarar för allt från personalfrågor till inköp, utbildning och utveckling. På senare tid har jag till exempel utbildat våra maskinförare och entreprenörer i spårlös drivning, det vill säga att köra skogsmaskin i terrängen med minimal spårbildning. Jag fungerar också som intraprenör – vår arbetsgrupp föder fram idéer som förbättrar Sveaskogs verksamhet. Till exempel har vår arbetsgrupp bidragit till att utveckla ett nytt kartsystem till skogsmaskinerna som hjälper förarna vid avverkning och utforsling av virket ur skogen. Där kan de bland annat se avverkade volymer och själva markera objekt på kartan.

Hur ser du på din roll som ledare?
– Min ambition är att ge medarbetarna ett ramverk och inte lägga mig i detaljer, utan låta dem fatta sina egna beslut. Det tror jag att de växer mest av. Samtidigt är jag mån om att finnas till hands för att coacha och stötta.

Hur ser återväxten av maskinförare ut?
– Det är en mansdominerad bransch och medelåldern är ganska hög, så vi behöver verkligen locka fler yngre och även minoritetsgrupper till skogsindustrin. Tyvärr tror många att maskinföraryrket är fysiskt tungt, och därför inte passar dem. Så var det förr i tiden men inte i dag. Du behöver inte vara stark, men däremot bra på att planera och fatta snabba beslut. En maskinförare avverkar upp emot 150 träd i timmen utifrån en beställning från industrin. Vissa träd kanske blir paneler i Asien medan andra blir stolsben till den svenska möbelindustrin.

Hur påverkas dina maskinlag av Sveaskogs nya strategiska inriktning?
– Den nya positionsförflyttningen kommer att påverka volymflödet i Västerbotten. Vi kommer sannolikt att sköta skogen annorlunda och ägna mer tid åt gallring och naturvårdande skötsel i vissa områden. En del av mina medarbetare kan därför komma att få nya arbetsuppgifter.

Vad tror du att vi kommer att använda skogen till i framtiden?
– Jag tror att vi kommer att bygga fler och större byggnader i trä, vilket skulle vara en vinst för klimatet. Dessutom skulle träbiomassa kunna ersätta olja i petrokemiska produkter. Det görs också en rad spännande försök inom livsmedelsindustrin som skulle kunna skalas upp, som till exempel att tillverka fiskfoder av träbiomassa.

När känner du dig stolt över att jobba på Sveaskog?
– När jag ser vad vi bidrar till. Utöver ett ekonomiskt bidrag på en och en halv miljard till statskassan, så bidrar vår verksamhet även till att en del mindre orter kan leva vidare och utvecklas. På kontoret i Lycksele är vi bara 17 medarbetare men genom att vi anlitar entreprenörer och andra företag bidrar vi till arbetstillfällen och den lokala ekonomin. Personligen blir jag stolt när vi lyckas locka yngre personer till branschen. Jag tar regelbundet emot prao-elever i förhoppningen om att de ska upptäcka hur spännande det är att jobba med skogen.