Ökad samsyn i älgskogen
Varje höst ger sig 300 000 jägare ut i skogen för att jaga älg. Jakten är en grundmurad sedvänja som ger mat på bordet och som samtidigt utgör ett viktigt verktyg för att uppnå balans mellan viltstam och fodersituation.
Viltet – vilda djur och fåglar – utgör en viktig del av skogslandskapet och tillhör en självklar del av naturupplevelsen. Men för att viltet inte ska åstadkomma orimligt stora skador på skogen måste stammen förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Idag råder obalans mellan tillgång på foder och antal vilt, vilket på många håll har lett till höga skadenivåer på främst tallungskog.
Jakten är nyckeln till ett minskat betestryck. Och jakträtten är alltid knuten till marken. Men markägaren kan välja att upplåta rätten att jaga till andra. Så har till exempel jakträtten på merparten av den statliga eller bolagsägda marken arrenderats ut till enskilda jägare eller jaktlag.
Fokus på att skapa balans
På Sveaskogs mark jagar varje år cirka 25 000 jägare, men det finns utrymme för betydligt fler. Sveaskog strävar därför efter att utveckla jakten på sina marker och göra det möjligt för nya jägare att få uppleva jaktens särskilda tjusning. Men också att kunna bidra till en livskraftig balans mellan viltstam och virkesproduktion.
Börje Eriksson är Jakt- och klövviltsansvarig på Sveaskog i Bergslagen. Han konstaterar att det överlag är alltför höga betesskador i Mellansverige, med stor konkurrens om födan. Diskussionen mellan markägare och jägare handlar därför till stor del om vad som kan anses som en lämplig nivå på tilldelning av djur för att uppnå en balans mellan viltstam och fodertillgång.
Börje Eriksson
– Utmaningen är att förklara helhetsproblematiken så att alla förstår hur det ser ut, konstaterar Börje Eriksson. Jägaren ser det gärna i ett mikroperspektiv medan markägaren i sin bedömning utgår från större områden, med fler viltarter och under längre tid.
Även i Norrbotten är betestrycket stort och utgör ett hinder för tillväxten av skog. Börje Erikssons kollega i norr, Marcus Jatko, konstaterar att 850 000 kubikmeter av ungskogen årligen äts upp av framförallt älgen och därmed hotar återbeskogningen på stora arealer avverkad mark.
– Fokus ligger på att inom våra stora markområden uppnå en god samsyn mellan jägare och markägare kring hur vi ska klara skogsbruket med en bibehållen livskraftig älgstam, säger Marcus Jatko.
Marcus Jatko
Jakten ska vara en långsiktig resurs
I den nya viltförvaltning som antogs av riksdagen 2012 beslutades om en lokalt förankrad och adaptiv förvaltning underställd länsstyrelsen och med syfte att skapa balans mellan fodertillgång och en älgstam av hög kvalitet.
Älgskötselområdet är en mindre formell och mer lättdiskuterad nivå inom viltförvaltningen. Här bildar flera jakträttshavare ett område där de med tillstånd av länsstyrelsen själva förvaltar älgjakten, med enhetlig skötsel över rågränser och enklare regler för jaktkunder.
– Vill man påverka frågor som rör jakt och tilldelning är det betydligt lättare i älgskötselområdet, menar Börje Eriksson.
Sveaskog äger omkring 14 procent av den svenska skogsmarken och är därmed landets största skogsägare. Ambitionen är att vara ett föredöme i utvecklingen av jakten som en långsiktigt hållbar resurs som bidrar till en god avkastning från skogen.
Och Marcus Jatko menar att man är på god väg att nå en samsyn mellan jägare och markägare.
– Jag tycker mig märka att vi har jägarna med oss på tåget, med ökad förståelse för vikten av att få ner viltstammen i syfte att stärka tillväxten i skogen, säger han.
Betesskadad skog
Fakta
- Älg jagas av omkring 80 procent av alla jägare i Sverige.
- Varje år skjuts omkring 100 000 älgar.
- 13 procent av alla svenskar lever i ett hushåll där det finns minst en jägare.
- Sju av tio svenskar har en bekant som är jägare.
- En femtedel av alla svenskar i vuxen ålder har någon gång jagat.
- Viltbetet kostar varje år skogsbruket 7,2 miljarder kronor. Enligt Skogsstyrelsen minskar viltbetet tillväxten med 6,4 miljoner kubikmeter, eller fem procent av den årliga tillväxten.
Boka småviltsjakt
Med Sveaskogs ekoparker som förebild, på Kringstorp brukas skogen...
Under några intensiva minuter den 8 augusti slog kraftiga fallvindar...
Sommarens stormväder Hans är inte första gången Sveaskog...
Trots annalkande lågkonjunktur är efterfrågan på skogens...
Föryngring är en ständigt aktuell fråga för...
Trycket på virkesköp är stort över hela landet, en trend...
Granbarkborren skördar sina offer, men det är inte helt kört...
De senaste två åren har det varit en fördelaktig konjunktur...
Hallå där Mia Gertzell, marknadschef på Svenska Skogsplantor,...
I Färila Föne har skogsägare Thomas Svanberg anlitat samma...
Grot, det vill säga grenar och toppar, är en viktig restprodukt i...
Efterfrågan på björk fortsätter att öka. Det...
Det finns ett uppdämt behov av gallring i många skogar just nu....
Avverkar man granskog och återbeskogar med löv, får man...
Hallå där Oskar Skogström, frö- och odlingschef på...
Varje år sätts hundratals miljoner nya plantor i de svenska skogarna...
Beskedet om en investering som mer än fördubblar produktionen vid...
Äntligen är det dags för Skogsmaskindagarna, ett tillfälle...
Kundnytta och långsiktiga affärsrelationer. Så kan man kort sammanfatta Mats...
När köpplanerarna gör förberedelsearbetet ute i skogen kan virkesköparna ägna...
Att som skogsägare vara aktiv och engagerad i skötseln av sin skog ger alltid...
Efterfrågan på alla Sveaskogs produkter är under hösten god. För sågverken...
Sveaskogs höga priser på timmer har gjort att extra många skogsägare vill...
Granbarkborrarna är ett fortsatt stort problem i flera delar av Sverige. Det...
Digitalisering är avgörande för utvecklingen, även i en traditionell bransch...
Vittberesta arkeologer, jäktade storstadsbor och småbrukarsöner i arbetsbyxor –...
Granbarkborren gillar stammar som stressats av torka, och ger sig med glädje på...
Det råder stor brist på trävaror i hela världen. Med virkespriser som rusar...
Marknadsläget är fortsatt mycket gott för svensk skogsindustri, i synnerhet för...
– Viktigast är att det verkligen blir gjort – det är viktigare än hur man gör...
Varje år landar drygt 150 miljoner plantor från Sveaskogs affärsområde Svenska...
Ett snabbt och rådigt ingripande från Sveaskogs entreprenör Anders Wahlström...
Det råder strålande tider för sågverken! Priserna på sågade trävaror fortsätter...
Setras furusågverk i Malå är ett av mycket få sågverk som finns kvar i...
Det finns många fördelar med att knyta en köpplanerare till virkesköpet. Som...
En covidpinne som påminner om att hålla avstånd även ute i skogen – det är en...
En snabb omställning inom Sveaskogs virkesproduktion har gjort att sågverk i...
Skotern är ett viktigt verktyg för att kunna inventera skogen vintertid. Det...
Det har gått ett drygt år sedan stormen Alfrida drog fram över Norduppland och...
Sveaskogs kund Nordic Paper har kunder från hela världen. Nyligen besökte de...
Lövindustrierna efterfrågar mer råvara. Samtidigt utsätts våra granskogar för...
Dystra rapporter om angrepp från granbarkborre kommer allt oftare. Stora värden...
Den 1 augusti 2019 fick skogsbranschen en ny kvalitetsklassning för massaved....
I begreppet logistik ingår så mycket mer än enbart tåg, bil och båt. Det...
Goda råd är viktigt även för en erfaren skogsägare, och om resultatet ska bli...
Sveaskog anlägger och underhåller mer än 4 000 mil skogsväg men det finns...
Setra Groups sågverk i Färila har nu tagit emot det sista brandskadade virket...
Vid angrepp av granbarkborre gäller det att snabbt få bort skadade träd så att...
Från och med den 1 augusti 2019 börjar en ny kvalitetsklassning av massaved att...
I tisdags anlände fartyget till Haraholmens hamn i Piteå med björkmassaved för...
Det är 27 grader kallt och iskristallerna blåser rakt i ansiktet på Stefan...
Stormen Alfrida drabbade norra Upplands skogsägare hårt. Lokalt kan skadorna på...
Klena stockar används vanligen till massaved, men i byggboomens spår ökar...