Hållbar skog – en investering för framtiden
Avverkar man granskog och återbeskogar med löv, får man både ett träd som producerar en bra slutprodukt och ökar den biologiska mångfalden. Att satsa på en hållbar skog är en investering för framtiden.
Traditionellt har vi odlat tall och gran i Sverige, och löv har fått komma som det vill. Att odla lövträd, som sedan ska skördas, på en andel av produktionsarealen bidrar till att öka variationen på de ytor som brukas. Att satsa på löv kan vara bra om man exempelvis har haft mycket granbarkborre i sin skog. Då sprider man riskerna för framtiden, om man byter ut en del av granarealen mot löv.
På en skogsfastighet i Gusum, utanför Valdemarsvik i Östergötland, satsar man på att få in lövblandning i produktionsbestånden.
- Vi anlade ett ekbestånd här för 20 år sedan. Och för några år sedan avverkades fyra områden. På tre av dem kommer vi att sätta löv i stället för barr. Det är på gamla åkermarker med första generationen granskog. Det har varit problemmark med röta och barkborre, där det har blivit dålig kvalitet på virket. Nu riktar vi in oss på mer löv över lag, säger Bo Johnsson, förvaltare av skogsfastigheten i Gusum, och fortsätter:
- Vi satsar på ek av miljöskäl. Ek är ett av de artrikaste trädslagen vi har i Sverige. Delvis kommer eken även att sprida sig i området naturligt. På så sätt sprider sig också mångfalden på ett naturligt sätt. Vi försöker att jobba med och inte emot naturen. Målet är det ska bli mer löv i det här produktionsbeståndet.
Kort produktionstid
Löv är mer utmanande att sköta än tall och gran. Det är inte lika förlåtande om man kommer in vid fel tidpunkt med skötselåtgärder, jämfört med tall och gran. Det växer fort. Lämnar man det för länge är risken stor att det bara blir metspön som hänger, och risken för skador ökar. En stor fördel är att produktionstiden för björk är kort jämfört med gran. En förädlad björk kan växa en meter per år och vara ”klar” redan efter 35–40 år.
När man odlar snabbväxande och viltbegärligt löv är det bra att hålla det nära, där man ofta rör sig. Då minskar risken att man missar rätt tidpunkt för skötselåtgärder, och viltet störs av mänsklig närvaro. Lövskog kräver mycket aktiv skötsel, både vi anläggning och plantering. Därefter efter gäller det att skydda plantorna, framför allt från viltet.
- På Sveaskog viltskyddsbehandlar vi med sådant som smakar illa, och försöker att välja områden med lägre betestryck. Den största risken med att odla löv är just viltbetet, i och med att vi har stora klövviltstammar i Sverige och de gillar löv, säger Anna Stridsman, skogvårdschef för marknadsområde Syd på Sveaskog.
Vinsten är hållbart
Sveaskog arbetar just nu aktivt för att öka andelen björk på företagets mark. Mycket av plantmaterialet hämtas från Finland. Primärt handlar det om vårtbjörk, men även ädellöv.
- Vi vill öka variationen och sprida riskerna. En stor vinst är att det blir hållbart. Det skapar förutsättningar för ett långsiktigt skogsbruk med ökad biologisk mångfald, säger Anders Rydell, virkesköpare på Sveaskog.
En annan vinst som björksatsningen genererar är att den leder till ökad kunskap om lövproduktion genom alla led av produktionskedjan. Något som även är till gagn för privata skogsägare som vill ha stöd i sitt skogsägande.
- Vi satsar på löv nu och kommer att göra så även framöver, inte minst med tanke på riskerna med granen. Dels på grund av vattenbristen i just vårt område, dels på grund av bakborre och rötangrepp, säger Bo Johnsson.