Gallring är en viktig skötselåtgärd för att få hög värdetillväxt skogen. Normalt utförs första gallringen när träden nått en höjd på 12–14 meter. Den andra gallringen utförs helst innan beståndet har nått 20 meter. Blir träden högre ökar risken för att träd blåser ner. En alltför sen första gallring ökar även risken för snöbrott.

Det är därför väldigt viktigt att gallra vid rätt tidpunkt, och speciellt vid den första gallringen. Ett ungt bestånd reagerar snabbt när det får utrymme. Träden bygger ut sina kronor och får goda förutsättningar att bygga stamved.

Timmerandelen ökar

Gallring sänker beståndets totala tillväxt, men vid rätt utförd gallring överväger fördelarna med ökad timmerandel och minskad skaderisk, framhåller Anna Stridsman, skogsvårdschef i Sveaskogs marknadsområde Syd.

- Tidpunkt och styrka i gallring av tall- och granbestånd bestäms med hjälp av Sveaskogs digitala gallringsmall. Uppgifter om ålder, grundyta, stamantal och övre höjd i beståndet behövs för att bedöma om gallringsbehov har uppstått. Ståndortsindex (SI) beräknas med hjälp av höjdutvecklingskurvor. Gallringsmallen ger även en prognos för när nästa åtgärd bör utföras, säger hon och tillägger:

- Är vi noga med att mäta skogen och bedömer gallringsbehovet med hjälp av gallringsmallen, så att vi kommer in rätt i tid, får maskinföraren de bästa förutsättningarna att göra ett bra jobb.

Stina – ett bra gallringsstöd

Sveaskog har tagit fram Stina, som är ett kartprogram och ett stöd vid gallring. Det visar om man är i fas med arbetet och kan fortsätta, eller om man har tagit för mycket och måste dra ned på kapaciteten. Med Stina får man ett kvitto på att man gjort rätt.

Tomas Johansson, produktionstekniker på Sveaskog, förklarar hur Stina fungerar:

- Alla Sveaskogs maskiner är online, det vill säga uppkopplade till Sveaskogs server. Från skördaren går produktionsdata (diameter, längd och träslag) till servern som räknar ut ett index. Varje träd får en gps-position och då kan den räkna ut en gallringsstyrka utifrån mallen Ingvar, berättar han och fortsätter:

- Resultatet på gallringsstyrkan får aldrig överstiga 40 procent. Stina ger en kartbild på en skärm som visar beräkningsytor till föraren. Man måste ha gallrat cirka 0,7 hektar innan man får ett resultat. Stina ger en färgkod och nyckeltal att rätta sig efter. Visar det grönt är man inom toleransen i grundyta och gallringsstyrka, och visar den rött har man gått för hårt fram. På så sätt kan man anpassa gallringen under arbetets gång.

Tomas påpekar även han hur viktigt det är att gallra i tid, att man varken gör det för tidigt eller för sent. Under förutsättning att beståndet har röjts på rätt sätt.

- Gallra i rätt tid och inte för hårt. Hellre två gånger, än för hårt en gång. Det är bara Sveaskog som använder Stina – och de markägare som beställer ett gallringsuppdrag av Sveaskog, vars entreprenörer använder Stina.

Höga massavedspriser

Sveaskog kan hjälpa till att göra en gallringsbedömning när det är dags, och se till att jobbet utförs på rätt sätt av duktiga entreprenörer. För de har också en viktig del i att gallringen blir ordentligt utförd.

- Vi har haft flera år av barkborrepåverkan och låga massavedspriser, vilket gjort att många skogsägare legat lågt med gallring. Vi har visserligen fortfarande en del granbarkborre, men samtidigt har vi ett uppdämt behov av att gallra, säger Henrik Öhman, virkesköpare på Sveaskog.

- Massavedspriserna har stigit och ser ut att ligga på en bra nivå under överskådlig framtid, så nu är det verkligen läge att genomföra gallring där det behövs.

Henrik Öhman delar med sig av sina bästa tips till dig som behöver gallra:

- Använd gallringsmallen Ingvar för att se om gallring är aktuell. Ta hjälp av en virkesköpare som kan visa hur den fungerar. Då kan du samtidigt få hjälp med bedömning av de eventuella risker som finns. Är det mycket granbarkborre i närområdet ska man ta det lugnt med gallring av granbeståndet, det vill säga om det är en andragallring på medelålders gran. Är det en förstagallring, är träden i regel för unga för att drabbas av barkborre så då kan man oftast genomföra en gallring ändå.

- Tänk även på att det har stor betydelse hur gallringen genomförs. Att låggallra, det vill säga att uttaget i första hand inriktas på de klenare stammarna, är nästan alltid att föredra. Det gynnar både beståndets stabilitet och värdeutvecklingen, avslutar Henrik Öhman.