Efterfrågan på grot får biobränslepriserna att stiga
Grot, det vill säga grenar och toppar, är en viktig restprodukt i samband med föryngringsavverkning. Den är basen på risvägarna i trakten, som görs för att undvika markskador, men används även som biobränsle till värme- och elproduktion. Priserna på energisortimenten har gått upp och det framför allt på bränsleveden, som har fördubblats sedan maj.
Groten utgör basen på de risvägar som skogsmaskinerna använder i samband med gallring och föryngringsavverkning. Grot kan användas till mycket. Dels att använda det som underlag på basvägarna för att undvika körskador, dels att kunna ta ut groten och sälja som biobränsle.
– Vi strävar efter en att hitta en skonsammare teknik för att minska markskadorna och därmed kunna ta ut mer grot. Groten är i dag väldigt viktig för att minska markskadorna, säger Håkan Broman, kundansvarig på Sveaskog.
Siffror från Skogforsk indikerar en stor potential i hela landet att ta ut grot. Priserna på energisortimenten har gått upp generellt och framför allt på bränsleveden, där priset för skogsägare har mer än dubblats. Efterfrågan har ökat enormt sedan månadsskiftet maj-juni i år och ser ut att bestå ett tag framöver.
– Det är framför allt kriget i Ukraina som har påverkat priset, i och med att det försvunnit mycket export från Ryssland och Belarus. Generellt sett har efterfrågan på allt som är eldningsbart, inklusive grot, ökat på grund av krigets påverkan, säger Håkan Broman.
Grot så att det räcker
Vid föryngringsavverkningen risas basvägarna för att armera vägbanan i terrängen, så att skogsmaskinerna kan ta sig fram utan att orsaka markskador. Det riset går sedan inte att använda som bränsle eftersom det kommer in för mycket föroreningar, det vill säga sten och jord, i det.
– Det vi har kommit fram till är, att gör man risningen av vägar och produktionen av groten med eftertanke så kommer groten att räcka till båda delarna, säger Jenny Jakobsson, logistiker på Sveaskog, och tillägger.
– Risade basvägar används frekvent och måste ofta förstärkas med ytterligare ris för att undvika markskador, då vägarna slits av varje körning och att de olika maskinerna är olika tunga. Den groten som skyddar marken återgår till naturen inom några år.
Grot eller inte?
Det är bara vid föryngringsavverkningen som man tar ut grot. Vid gallring gör man oftast inte det.
– Ekosystemet klarar av att man tar ut grot en gång per omloppstid, i och med att man tar ut näring från systemet. Att ta ut en gång ger en högst marginell effekt på beståndet. Beroende på föryngringsverkningsområdets ekologi, hänsynskrav och markförhållanden, kan man göra en bedömning om det blir grot över eller inte, efter att man har risat vägar och tagit annan hänsyn, berättar Jenny.
Hur går arbetet med grot till?
– Skördaren, i första hand, armerar vägen med grot. Övrig grot läggs i små högar på hygget. Skotaren, som är tyngre, lägger sedan mer ris från högarna på delar av vägarna där det behövs extra för att undvika markskador, säger Jenny.
– Det som sedan är kvar av högarna får ligga kvar för att barr ska trilla av och groten torka. Det finns två anledningar till det, förklarar Jenny.
– Det första är för att undvika att få med finfraktioner eller små flagor som lyfter och flyger upp i pannan när det eldas, vilket barr gärna gör. Om det brinner på fel ställe i pannan får den ofta problem med driftstörningar som följd. Det andra är för att barren innehåller mycket näring som kommer till bättre nytta av att vara kvar i skogen.
Grotskotaren tar hand om den groten som är kvar och kör ut den till ett avlägg vid väg, där den läggs för att torka, täckt med papp för att undvika att regn, snö och is letar sig in i risvältan. Efter minst en sommar körs groten till industrin, antingen som flis eller som helgrot med en grotbil, för att sedan brännas i värmeverken. I de flesta fall blir det fjärrvärme. På kraftvärmeverken producerar de även el av grotflisen.
– Hur mycket grot man använder till vägarna hänger på den enskilda markens bärighet, men vi brukar grovt räkna med att utifrån volymen av det rundvirke som avverkas, exempelvis en trakt där vi avverkar 1 000 kubikmeter fast under bark, kommer cirka 120 kubikmeter eller 12 procent av den volymen ut i grot, avslutar Jenny.
Grot
- Grot har en ledtid på cirka 1,5 år.
- Den grot som skördas nu i vinter är tillgänglig först från och med augusti nästa år, och är därmed aktuell som biobränsle först till nästa vinter.
- Vi ser att efterfrågan på grot kommer att bestå de närmaste åren.
Med Sveaskogs ekoparker som förebild, på Kringstorp brukas skogen...
Under några intensiva minuter den 8 augusti slog kraftiga fallvindar...
Sommarens stormväder Hans är inte första gången Sveaskog...
Trots annalkande lågkonjunktur är efterfrågan på skogens...
Föryngring är en ständigt aktuell fråga för...
Trycket på virkesköp är stort över hela landet, en trend...
Granbarkborren skördar sina offer, men det är inte helt kört...
De senaste två åren har det varit en fördelaktig konjunktur...
Hallå där Mia Gertzell, marknadschef på Svenska Skogsplantor,...
I Färila Föne har skogsägare Thomas Svanberg anlitat samma...
Efterfrågan på björk fortsätter att öka. Det...
Det finns ett uppdämt behov av gallring i många skogar just nu....
Avverkar man granskog och återbeskogar med löv, får man...
Hallå där Oskar Skogström, frö- och odlingschef på...
Varje år sätts hundratals miljoner nya plantor i de svenska skogarna...
Beskedet om en investering som mer än fördubblar produktionen vid...
Äntligen är det dags för Skogsmaskindagarna, ett tillfälle...
Kundnytta och långsiktiga affärsrelationer. Så kan man kort sammanfatta Mats...
När köpplanerarna gör förberedelsearbetet ute i skogen kan virkesköparna ägna...
Att som skogsägare vara aktiv och engagerad i skötseln av sin skog ger alltid...
Efterfrågan på alla Sveaskogs produkter är under hösten god. För sågverken...
Sveaskogs höga priser på timmer har gjort att extra många skogsägare vill...
Granbarkborrarna är ett fortsatt stort problem i flera delar av Sverige. Det...
Varje höst ger sig 300 000 jägare ut i skogen för att jaga älg. Jakten är...
Digitalisering är avgörande för utvecklingen, även i en traditionell bransch...
Vittberesta arkeologer, jäktade storstadsbor och småbrukarsöner i arbetsbyxor –...
Granbarkborren gillar stammar som stressats av torka, och ger sig med glädje på...
Det råder stor brist på trävaror i hela världen. Med virkespriser som rusar...
Marknadsläget är fortsatt mycket gott för svensk skogsindustri, i synnerhet för...
– Viktigast är att det verkligen blir gjort – det är viktigare än hur man gör...
Varje år landar drygt 150 miljoner plantor från Sveaskogs affärsområde Svenska...
Ett snabbt och rådigt ingripande från Sveaskogs entreprenör Anders Wahlström...
Det råder strålande tider för sågverken! Priserna på sågade trävaror fortsätter...
Setras furusågverk i Malå är ett av mycket få sågverk som finns kvar i...
Det finns många fördelar med att knyta en köpplanerare till virkesköpet. Som...
En covidpinne som påminner om att hålla avstånd även ute i skogen – det är en...
En snabb omställning inom Sveaskogs virkesproduktion har gjort att sågverk i...
Skotern är ett viktigt verktyg för att kunna inventera skogen vintertid. Det...
Det har gått ett drygt år sedan stormen Alfrida drog fram över Norduppland och...
Sveaskogs kund Nordic Paper har kunder från hela världen. Nyligen besökte de...
Lövindustrierna efterfrågar mer råvara. Samtidigt utsätts våra granskogar för...
Dystra rapporter om angrepp från granbarkborre kommer allt oftare. Stora värden...
Den 1 augusti 2019 fick skogsbranschen en ny kvalitetsklassning för massaved....
I begreppet logistik ingår så mycket mer än enbart tåg, bil och båt. Det...
Goda råd är viktigt även för en erfaren skogsägare, och om resultatet ska bli...
Sveaskog anlägger och underhåller mer än 4 000 mil skogsväg men det finns...
Setra Groups sågverk i Färila har nu tagit emot det sista brandskadade virket...
Vid angrepp av granbarkborre gäller det att snabbt få bort skadade träd så att...
Från och med den 1 augusti 2019 börjar en ny kvalitetsklassning av massaved att...
I tisdags anlände fartyget till Haraholmens hamn i Piteå med björkmassaved för...
Det är 27 grader kallt och iskristallerna blåser rakt i ansiktet på Stefan...
Stormen Alfrida drabbade norra Upplands skogsägare hårt. Lokalt kan skadorna på...
Klena stockar används vanligen till massaved, men i byggboomens spår ökar...