Fakta om vårt skogsbruk

Fakta om vårt skogsbruk

Skogen och vårt välstånd

Skogen som bas för svenskt välstånd kan hotas om skogen undantas brukandet i alltför stor omfattning. En enkel överslagskalkyl ger detta vid handen. Idag genererar skogsnäringen cirka 200 000 arbetstillfällen. Den årliga avverkningen i Sverige är cirka 70 miljoner M3Fub, vilket betyder att för varje 250 M3 Fub som produceras genereras ett arbetstillfälle.  För att kunna producera virke i denna volym slutavverkas årligen 183 000 hektar skog.

Skogsnäringens betydelse för en levande landsbygd

Skogsindustrin har stor regional betydelse och massa-, pappers- och sågverksindustrin finns på många orter i Sverige. Industrin finns i glest befolkade områden Industrin är ofta den dominerande arbetsgivaren på orten Industrin ger underlag för lokala leverantörer till industrin men också för lokal samhällsservice såsom butiker, skolor, förskolor med mera. Ingen bransch eller verksamhet skulle snabbt kunna ersätta all sysselsättning och övrig värdeskapande som genereras av skogsindustriföretagen.

Skogstillgångarna i Sverige

Virkesvolymen i Sverige har fördubblats på mindre än 100 år. Skogen växer mer än den avverkas. Avverkningen år 2011 uppgick till 89 miljoner skogskubikmeter, enligt Skogsstyrelsens uppskattning. Om man slår ihop tillväxten på alla träd ser man att skogen i Sverige växer med drygt 100 miljoner kubikmeter varje år. Det innebär att vi får större och större virkesvolym i landet. I dag har vi dubbelt så stor virkesvolym som vi hade för hundra år sedan.

Skogens klimatnytta inom ramen för det moderna skogsbruket

Störst klimatnytta gör skogen genom ett aktivt skogsbruk där vuxna träd avverkas för att användas till olika produkter. Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests (april 2014). Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta. 

Forskare (inom Future Forests) har analyserat vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. Man fann att på kort sikt så kan detta uppfattas som ett mycket klimatsmart skogsbruk. Dock kommer skogen förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. En tät och gammal skog innebär också en stor risk för bränder, stormar och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd. 

Hur skogen kan ge mest klimatnytta beror på utgångsläge och vilka andra antaganden man gör.  I Sverige, med den skogshistoria och tillväxt vi har, skapas störst klimatnytta genom ett aktivt skogsbruk. I sedan gammalt helt orörda skogsekosystem med flera hundra år gamla skogar i det nordliga barrskogsbältet finns det en brytpunkt när det istället under överskådlig tid kan vara bättre att låta skogen stå på grund av det stora kolförråd som här byggts upp under mycket lång tid.

Trakthyggesbruk och biologisk mångfald

Trakthyggesbruk har varit helt dominerande i Sverige sedan 1950-talet. Det är lätt att förstå och att reglera eftersom det följer en odlingsföljd som människor känner igen från jordbruket och trädgården: skötseln startar med sådd/plantering och den uppväxande grödan vårdas fram till skörden när säsongen är slut och skörden (träden) är mogen.

Sveaskog tillämpar trakthyggesbruk. Varianter av trakthyggesbruket kan vara  bra för den del av den biologiska mångfalden som är anpassad till återkommande störning. Syftet med skogsbruk är dock inte att gynna biologisk mångfald utan syftar till att producera råvara till sågverk och övrig förädlande skogsindustri.

Så kallat hyggesfritt skogsbruk – kontinuitetsskogsbruk - gynnar den äldre skogens marklevande arter, bland annat marksvampar, men även mossor, hänglavar, vissa insekter och kärlväxter. Fåglar som lavskrika och skogsmesar kan främjas av kontinuitetsskogsbruk genom att sådana skogar är flerskiktade.

Den ansträngning på biologisk mångfald som kan uppstå i skogsbruk kompenserar Sveaskog för genom naturvårdsarbete.

Sveaskog utvecklar metoder för hyggesfritt skogsbruk

För närvarande genomför Sveaskog ett arbete i syfte att utveckla hyggesfritt skogsbruk på en del av våra marker. I första skedet definierar vi vad vi menar med hyggesfritt, var det kan bedrivas och vilka kriterier som är viktiga att beakta, till exempel effekter på sociala värden, biodiversitet, produktion och lönsamhet. Som en del i detta utvecklingsarbete kommer vi att etablera ett antal praktikområden i olika delar av landet där vi också vill involvera externa intressenter.

Formellt skyddad skog

Sveaskog undantar 20 procent av vårt innehav från skogsbruk. Vi vill skydda gamla och orörda marker, de skogar som har högst naturvärden. Den typen av områden ingår därför i de 20 procent som utgör naturvårdsareal hos Sveaskog. Det finns miljöorganisationer som vill skydda det Naturvårdsverket kallar värdekärnor, som man menar är områden med höga naturvärden men som saknar formellt skydd. Sveaskog skyddar stora områden inom ramen för sitt naturvårdsåtagande och den absoluta merparten av den areal som karterats som värdekärna på Sveaskogs mark ingår redan i våra frivilliga långsiktiga avsättningar för naturvård. 

I Sverige är andelen formellt skyddad skog nedan fjällnära skog fyra procent.

Skogsbrukets inverkan på rödlistade arter

Den största förändringen av mängden rödlistade arter beror på landskapets förändring de senaste hundra åren. Sedan år 1994 när den nya skogsvårdslagen infördes bedrivs ett skogsbruk som inte är negativt för den biologiska mångfalden. Utvecklingen tar dock tid.

Sveaskog är FSC-certifierade

På Sveaskog följer vi den svenska skogsbruksstandarden FSC®. Ett intyg på det är den miljöetiska FSC-certifieringen vi har fått i många år. FSC är ett frivilligt globalt system och är den enda skogscertifieringen som har ett brett stöd av miljörörelsen. Hänsynstagandena i FSC-standarden spänner över ett brett fält. Skogsbruket är ett mångbruk där virkesproduktion, renskötsel, jakt, fiske, friluftsliv, och den biologiska mångfalden alla ska få sitt utrymme. Därför har vi många dialogmöten med många intressegrupper som ett naturligt inslag i vårt skogsbruk.

För alla som arbetar i skogsbruket hos oss, både anställda och entreprenörer, har vi också regelbundet utbildningar i natur- och kulturvård. Vi driver frågan om ett giftfritt skogsbruk, enligt FSC:s principer.

Sveaskog arbetar med naturvård

Då det gäller naturvård delar Sveaskog in den produktiva marken i brukad areal och naturvårdsareal, där naturvårdsarealen utgör 20 procent nedanför den fjällnära skogen. Hit räknas frivilligt avsatta naturvårdsskogar, naturreservat och den generella hänsyn som löpande planeras och tas vid avverkning. Hit räknas också de naturvårdsarealer som ingår i Sveaskogs ekoparker. Genom denna naturvård i olika skalor ser vi goda förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden i alla de landskap där vi är verksamma. 

Det som internationellt kallas ”intakta skogslandskap” utgörs främst av dokumenterat stora sammanhängande områden av mer eller mindre orörda skogslandskap i väglöst land som kartlagts i Ryssland och Canada. 

Här kan du läsa mer om vårt naturvårdsarbete

Skogsbruk och rennäringen

All vår skogsmark är certifierad enligt FSC. Det innebär bland annat att vi kontinuerligt har omfattande samråd med rennäringen runt våra planerade aktiviteter. Vi strävar också efter att anpassa våra avsättningar i olika skalor till rennäringens behov och önskemål.