Kanalens historia

Kanalens historia

Hjälmare kanal är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg som fortfarande går att färdas på. Denna förbindelse mellan Mälaren och Hjälmaren skapades i första hand för att underlätta transporterna av gods mellan Bergslagen och Stockholm, främst för tackjärn från Bergslagen.

Kanalen sträcker sig 13,7 kilometer mellan Gravudden vid Arbogaån och Notholmen i Hjälmaren, däremellan passeras 9 slussar. Av de dryga tretton kilometerna är 8,5 grävd kanal.

Planer från Gustav Vasas tid

Redan på Gustav Vasas tid fanns planer på en kanal från Bergslagen till Västkusten, för att undvika omvägen genom sundet mellan Danmark och Skåne. Där var man nämligen tvingad att betala tull, och det faktum att tullinkomsterna sen användes för att finansiera danskarnas krig mot Sverige gjorde tullavgiften ganska ”svårsmält”.

Kanalarbete istället för krigstjänst

Drygt 100 år senare togs planerna upp igen och Hjälmare kanal började byggas 1629 för att 10 år senare vara klar. Gustav II Adolf bestämde att folket i bygden skulle gräva ut kanalen i utbyte mot att de slapp krigstjänstgöring. Soldater från Sörmlands regemente hjälpte också till, och som mest sysselsatte kanalbygget 500 man.

Bergsmän sprängde

Bergsmän från Skinnskatteberg, bönder med rätt att bryta järnmalm, åtog sig uppgiften att bana väg genom berggrunden mellan Lillsjön och Långsjön. Arbetet utfördes med bränning, det vill säga berget hettades upp och splittrades med kallt vatten. Kanalsträckan genom berget är cirka 600 meter och kallas Bergskanalen efter upphovsmännen.

Baltzar von Platen och ny sträckning

Hjälmare kanal krävde under den här tiden ständiga reparationer och avbrott i trafiken förekom ofta. På förslag av Göta kanals skapare Baltzar von Platen byggde man mellan 1819 och 1829 en ny sträckning på drygt 5 kilometer mellan Arbogaån och Kvarnsjön och mellan Kvarnsjön och Långsjön. Resultatet blev en trafikled med betydligt större kapacitet. Den ursprungliga kanalen går fortfarande parallellt med den nya sträckningen och är skyddad som fast fornlämning.

Från godstransporter till fritidsbåtar

Kanalen hade stor betydelse för handeln med huvudstaden. Här fraktades förutom järn även spannmål och virke till Stockholm. I retur fraktade båtarna gods från huvudstaden till handelsmän i Örebro och till bruken i Bergslagen. I början av 1900-talet gjordes under en seglationssäsong på 209 dagar 1 951 resor genom kanalen av ångfartyg, segelfartyg och bogserbåtar, med pråmar eller timmerflottar på släp, samt passagerarfartyg. Sen 1970-talet är godstransporterna på Hjälmare kanal nedlagda och idag trafikeras kanalen endast av fritidsbåtar och passagerarfartyg. Slussarna öppnas och stängs fortfarande för hand precis som för fyra hundra år sedan.