Korta fakta 4: Mästare både på förnyelse och återvinning

Med ökad klimat- och miljömedvetenhet är vi på väg bort från det gamla slit och släng-samhället. Vi influeras i allt högre grad av ett mer hållbart synsätt och väljer gärna sådant som är återvinningsbart. Det känns sympatiskt och förnuftigt att ta tillvara saker som använts och tillverka nya av dem. Skog och trä har den här stora fördelen.

Specialförpackad återvinningsbarhet

Ett bra exempel på återvinningsbara skogsprodukter är pappersprodukter som tidningar och förpackningar. En pappersförpackning kan återvinnas hela sju gånger. Hela två tredjedelar av allt återvunnet förpackningsmaterial i Sverige är papper. Återstående tredjedelen är plast, glas och metall.

Även när en pappersförpackning är färdigåtervunnen har den kvar ett betydande miljövärde. Detta eftersom den då kan förbrännas och bli klimatnyttig värme och energi.

 

Återvunnet material i Sverige 2013.

Kretslopp istället för slit och släng

Returpapper är en stor och viktig del av kretsloppssamhället. Nästan hälften av allt papper vi använder idag återvinns. Räknar man även med allt papper som går till energiproduktion genom förbränning blir utnyttjandegraden över 70 %.

Både tillverkningen, återvinningen och energiutnyttjandet av pappersförpackningar ingår i ett klimatsmart kretsloppssystem. Allt börjar i skogsbruket med massaved som är råvaran för papperstillverkningen. Det man funktionsmässigt utnyttjar för att få önskade egenskaper hos förpackningarna är fibrerna i pappersmassan.

Färsk- och returfibrer

Det är fibrernas styrka som gör att de kan återvinnas så många gånger, och bli så kallade returfibrer. Vartefter förpackningarna återvinns försvagas fibrerna. För att kunna hålla igång kretsloppet måste man därför fylla på med nya förpackningar med nya färska fibrer, som kan börja återvinnas.

 

Klimatnyttiga valmöjligheter

Det är en styrka för producenter och konsumenter att ha tillgång till förpackningar av både färsk- och returfibrer. Det ger en frihet att välja vad man ska använda beroende på olika krav och behov. Är till exempel hygienkraven höga som hos livsmedel passar ofta färskfibrer bäst, medan returfibrer fungerar utmärkt många andra gånger.

Sedan är det ju värt att än en gång påpeka att: Både färsk- och returfibrer är ju från början samma sak från samma ställe – en naturtillgång som tas tillvara av skogsbruket.

KÄLLOR: Bioenergiportalen, Norsk Treteknisk Institut, Norsk Byggforskningsinstitut, SCB, Skogsstyrelsen, SLU, Sveaskog, WWF.